Piteå - en kvalitetskommun?
Insändarskribenten undrar hur grötluncher i skolan passar ihop med kommunens satsning på att blir "årets svenska kvalitetskommun".
Foto: Stina Hagdahl / SCANPIX
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vart kvalitetstänkande och omsorg om elevernas studieprestationer tagit vägen när dessa beslut fattades kan man undra. Uppslag till vettigare besparingar i den kommunala ekonomin än att dra in på skolmaten saknas inte! Är det rimligt att prioritera muddring för miljoner i Södra hamnen och att projektera för kanal genom Bondön i en tid när vi inte längre antas ha råd med god matstandard på skolorna kommunen runt? Detta skrivet av en som är minst lika god skärgårdsvän som någonsin våra kommunalråd.
För att inte tala om fotbollsballonger på Kvarnvallen med flera lyxprojekt. För en gångs skull finns det anledning att hålla med vänsterns Britt Fäldt som starkt ifrågasätter de kommunala prioriteringarna som de nu ser ut. Standardsvaret när kritik riktas mot hur kommunens pengar hanteras och alternativa lösningar föreslås blir att klappa opponenterna på huvudet med att påpeka att vi i den kommunala ekonomin rör oss med två budgetar. Vad vänster hand gör skulle i den sinnevärlden överhuvudtaget inte angå den högra!
Min standardreplik blir då: Vi arbetar alla inom ramen för en och samma totala ekonomi. Naturligtvis är det möjligt att tänka sig en annan budgetstruktur, konsekvent hålla sig till barnperspektivet och sätta våra barn och ungdomar i främsta ledet och skjuta vissa investeringar på framtiden. Men något mer tungfotat än en socialdemokratisk budgetmekanism är svårt att föreställa sig. Sunda förnuftet är tydligen första offret.