NLL bryter mot hälso- och sjukvårdslagen
Norrbottens läns landstings företrädare bryter konsekvent mot hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, genom att neka sina patienter fritt val av vårdcentral och läkare. Enligt HSL ska patienter få tillgång till samt välja en fast läkarkontakt, skriver insändarskribenten.
Foto: Tomas Oneborg / SvD / SCANPIX
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Enligt HSL ska patienter få tillgång till samt välja en fast läkarkontakt.
Sjukvårdspersonal samt tre verksamhetschefer har genom sitt agerande omöjliggjort min lagliga rätt att byta vårdcentral och läkare då de har hävdat att jag tillhör fel område för de respektive vårdcentralernas upptagningsområde.
I HSL:s femte paragraf andra stycket står det att landstinget inte får begränsa mitt val till ett visst geografiskt område inom landstinget. Enligt patientnämnden är cirka 2 000 patienter i en situation där de upplever sig ha blivit illa bemötta av vårdpersonal.
Landstingpolitiker, patientnämnden, divisionschefer och landstingsdirektörens stab är medvetna om situationen. Särskilt i Piteå är det ett stort problem med områdesindelning och valfrihet.
Patientnämnden har vid ett flertal tillfällen påtalat för divisions- och verksamhetschefer att vårdcentralerna i Piteå inte får dela in sina patienter i områden om gator, bostadsområden, födelsedata och så vidare.
Om landstingsledningen stödjer Piteå vårdcentralers kartellbildning kräver jag att landstingspolitikerna tar sitt ansvar och skriver remiss till grund för en lagändring.
En tydlig formulering i lagtexten där det klart framgår att befolkningen inte har rätt att välja läkarkontakt, att befolkningen inte har rätt att välja vårdcentral, att landstinget får begränsa den enskildes val till ett visst geografiskt område, att vården inte behöver vara lättillgänglig, att vården inte ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, att vården inte ska främja goda kontakter mellan patienten och sjukvårdspersonalen samt att vården inte behöver tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården.
Genom att konsekvent bryta mot HSL:s femte paragraf första och andra stycket gör Piteås primärvård sina patienter till åtlöje.
Efter mina samtal med patientnämnden, kontakt med landstingsdirektören, flera samtal med en verksamhetschef, läkare och sjuksköterskor vet jag att det finns en medvetenhet om vad som pågår.
Då det finns bra lagstiftning till grund måste problemet bero på de personer som ska tillämpa lagen. Är det då ett lednings- och organisatoriskt problem? Är HSL endast en papperskonstruktion?