Min Gud är redan sur
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Du är väl inte med på nej-listan? Är du det, så skulle jag väldigt gärna vilja veta hur du skall förhålla dig till tingen i fortsättningen.
Hur skall du inför Din Gud förklara varför du framledes inte kan predika kärlekens budskap. För du kan väl inte skilja människor åt? Älska hit och fördöma dit?
Min Gud är redan sur på dig, för att inte säga jätteputt.
Vad jag kan förstå så kommer din förkunnelse när det gäller kärlek att bli rätt klen fortsättningsvis.
Följer man inte arbetsgivarens riktlinjer riskerar man ju att bli avskedad. Du kan ju alltid skylla på att Gud är din arbetsgivare och glömma att avtalet (bibeln) börjar bli rätt rostig när det gäller tillsvidareanställning.
Min Gud tror att du riskerar att få sparken snett nedåt.
Du kan ju naturligtvis få syndernas förlåtelse varje söndag.
Med bröd och vin.
Min Gud säger att i mitt fall gäller det att varje dag uppträda så, att jag slipper stå på knä på söndagarna för att få förlåtelse.
Det är inte lätt. Jag arbetar på det. Jag gör så gott jag kan.
Min Gud vill att jag skall försöka förstå hur du handlar och tänker.
Just nu har vi olika uppfattningar om den saken jag och min Gud!