Mer pengar till infrastruktur gynnar Norrbotniabanan

Piteå2008-01-19 00:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
" Det går bra för Sverige. Det innebär att det skapas resurser inom budgeten och då kan vi göra prioriteringar på infrastruktur", sa infrastrukturminister Åsa Torstensson till Ekot den 9 januari.

Det är positiva signaler. Infrastruktur bygger framtidens samhälle. Nu finns det möjlighet att fatta strategiska beslut som både ökar Sveriges industriella produktionsvärde och lämnar över ett långsiktigt hållbart transportsystem till kommande generationer.



Hela 60 procent av godstransportarbetet på järnväg i Sverige sker i Norrland. Stambanan genom övre Norrland är full redan nu. Den har också brantare lutningar och tvärare kurvor än andra stambanor, vilket ger 30 procent dyrare transporter per tonkilometer. Industrin i norr bidrar starkt till landets inkomster och konkurrerar på en global marknad. Effektiva järnvägstransporter är ytterst viktigt för konkurrenskraften och därmed för landets exportintäkt och välfärd.



Kostnaden för Norrbotniabanan är 18-20 miljarder kronor (mdr). Det är en hög siffra men det motsvarar endast 16 veckors industriellt produktionsvärde i den närmast berörda regionen. Norrbotniabanan är det enda stora (över 9 mdr) järnvägsprojektet (förutom Botniabanan) som ger positiv avkastning enligt tillgängliga kalkyler.

Kombinationen av ökade resurser till infrastruktur, och en samhällsekonomisk kalkyl på upp till 1,45 tillbaka på satsad krona, borde självklart placera Norrbotniabanan bland de järnvägsinvesteringar som ska genomföras under nästa planperiod. Insikten om hur vår livsstil påverkar jorden måste ge utslag i samhällsplaneringen. Inte minst inom infrastrukturområdet, som i allra högsta grad påverkar klimatmålen. Alla vet att godsfrakter med fossilt bränsle inte är långsiktigt hållbart.

Därmed vet alla också att tåg är bättre. Norrbotniabanan medför minskning av koldioxidutsläpp med 100 000 ton per år, enligt Banverket. Det är en betydande mängd.



Effektiv infrastruktur är det mest verksamma medel som politiken har för att underlätta för företag och människor - de krafter som skapar tillväxt i ett land. Infrastruktursatsningar handlar om visionärt samhällsbygge för att styra åt önskvärt håll.

Norrbotniabanan ökar basindustrins konkurrenskraft och ger växande arbetsmarknader längs norrlandskusten. Norrbotniabanan minskar koldioxidutsläppen och bidrar till långsiktig hållbarhet under många generationer framåt.

Frågan är inte om Norrbotniabanan ska byggas, frågan är när. Och Sverige har inte råd att vänta. Därför behöver vi nu mobilisera alla krafter så att Norrbotniabanan lyfts tillbaka i infrastrukturplanen. I det arbetet behövs även du.

Harriet Classon

Vice ordförande

Kristina Falk

Projektledare
Läs mer om