Mer eller mindre terrorism?

Piteå2008-02-28 00:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den 4 februari skriver Torsten Nilsson på Piteå-Tidningens ledarsida: "USA har hotat regeringar, invaderat länder och genom sina krigshandlingar vållat död och lidande, brutit mot internationell rätt och mänskliga rättigheter och ställt sig vid sidan av internationellt samarbete när USA inte kunnat diktera villkoren".

Nilsson nämner också skamfläckar som Guantanamo, Abu Ghraib och hemliga fängelser dit folk kidnappats och utsatts för tortyr.



Liknande kritik mot USA:s utrikes- och krigspolitik framförs också i USA.

Man kanske också kunde tillägga att USA-trupper utför kollektiva bestraffningar och avrättningar av misstänkta som senare ofta visat sig vara oskyldiga.

Statsledningen i USA försvarar sig givetvis med att syftet med politiken är godhet.

Man vill bekämpa terrorism och verka för fred, frihet, demokrati och stabilitet i världen.

Presidenten säger sig till och med ha Guds uppdrag att slåss för friheten. I de länder som drabbas av krigföringens arrogans och känner sig förödmjukade finns det givetvis folk som väcks till besinningslös avsky för USA:s politik.



För terrorister blir det lättare att rekrytera sympatisörer. I Afghanistan tycks talibaner och al-Qaida vinna terräng efter sex års krig med USA och dess allierade.

Nu varnas till och med för att islamister kan komma att ta kontrollen i Pakistan. I Palestina får befolkningen underkänt och straffas när de i demokratiskt val väljer fel politiker.

På olika håll i hela arabvärlden kokar ilskan mot USA:s politik. Antalet personer som USA klassar som terrorister är fler nu än när kriget mot terrorismen startade för snart sju år sedan. I Europeiska Unionens säkerhetsstrategi ingår inte bara att upprätthålla fred runt om i världen utan också att framtvinga fred.

Även utan givet mandat från FN. I strategin flaggas också för så kallad preventiva interventioner för att förebygga hot.

Det torde innebära anfallskrig mot parter som EU definierar som ett hot.

Den nära samhörigheten med USA framhålls i EU:s säkerhetsstrategi: "I samverkan kan EU och USA bli en överväldigande kraft för det godas sak i världen".



Denna strategi är också den svenska strategin. Den är godtagen av såväl den socialdemokratiska som borgerliga regeringen. Steget mellan Torsten Nilssons beskrivning av USA:s utrikespolitik och EU:s beskrivning av vad som kan bli är mycket stort. En övertro på militärt maktspråk kan mycket väl leda till mer konflikter, krig och lidande istället för mindre.

Läs mer om