Men när det gäller kvinnofridskränkningar är de så vanliga att det ofta finns ett par stycken notiser om det dagligen i tidningen. Jag kan förstå att det skulle ta mycket plats om alla vi skulle få en halv sida var att berätta på. Men vore det ändå inte rättvist? Varför inte?
Den enda gång jag läst så detaljerat när det gällde en kvinna, var mordet på Mari och i samband med det. Jag tror inte att det är medvetet och det är det som är så obehagligt. Jag påminns om en annan sak jag läste för ett tag sen. Det var om de tre misshandelsfall som kvinnojouren uppmärksammat.
Där förövaren direkt efter förhöret blivit släppt, med stor risk för att offret drar tillbaka sin anmälan på grund av mer våld, hot om dödligt våld eller hot mot närstående, psykiska hot som självmord, ta barnen, bli lämnad och så vidare. Det finns inget som dessa förövare inte skulle göra och säga för att manipulera sina offer. Med tanke då, på artikeln som var placerad under på samma sida. Där står det klart och tydligt att den förövaren som också misshandlat sitt offer satt anhållen i minst ett par dagar.
Varför den skillnaden då? Jo, för att där fanns det med en utförlig beskrivning på misshandelns tillvägagångssätt, en kvinna hade slitit sönder pungen på en man. Och de flesta av oss kunde känna ett stort medlidande med denna man, och avsky mot förövaren.
Att de flesta av kvinnorna förmodligen blivit utsatt för minst lika outhärdlig smärta på otaliga ställen och sätt, ett par gånger i veckan eller mer under åratal, står inte ett ord om. Om deras lidande fick lika stort utrymme skulle vi kanske ha fler som orkar med hela processen. Hädanefter vill jag varje gång en fridskränkning skett, (av både kvinna och man) läsa en utförlig redogörelse på minst en halv sida.