Kalla kriget är tillbaka
När Sydossetien nu vill bryta sig ur Georgien, bland annat med hänvisning till resultatet från en folkomröstning, så stämplas det av både USA och EU som ett brott mot Georgiens nationella suveränitet. Men det är väl ändå uppenbart att USA och EU gör skillnad på folk och folk, skriver Sören Wibe
Foto: Linda Forsell / SvD / SCANPIX
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När Sydossetien nu vill bryta sig ur Georgien, bland annat med hänvisning till resultatet från en folkomröstning, så stämplas det av både USA och EU som ett brott mot Georgiens nationella suveränitet.
Vad som fordras för att ge en provins självständighet kan diskuteras. Men det är väl ändå uppenbart att USA och EU gör skillnad på folk och folk. De som vill tillhöra väst får snabbt ett erkännande och stöd. De som vill tillhöra öst förnekas samma rättigheter.
För var dag blir det allt tydligare att världen på nytt delas upp mellan öst och väst. I främsta ledet på västsidan står USA och EU, på östsidan Ryssland och Kina.
Och i detta nya kalla krig är Sverige inte längre neutralt. Genom EU-medlemskapet har vi tvingats in i det västliga lägret. Vår neutrala och självständiga utrikespolitik är ett minne blott.
Många har framställt EU som en fredsorganisation som står mellan USA och Ryssland. En del har till och med sett EU som en "motvikt" till USA. För dessa måste den senaste tidens händelser vara en besvikelse.
I fråga efter fråga gör EU nu gemensam sak med USA. Det förtjänar att påpekas att EU:s utrikesminister, Javier Solana, tidigare var chef för NATO.
Det är nog dags att se sanningen i vitögat. När Carl Bildt uttalar sig om konflikten i Kaukasus, gör han det som en representant för EU:s gemensamma utrikespolitik, inte som Sveriges självständige utrikesminister.
Man må tycka vad man vill om vem som har rätt; Ryssland eller Georgien. Det viktiga för Sveriges del är att vi blivit en del av en stormakt, och att vår utrikespolitik underordnats denna. Vi tillhör nu "väst" och hamnar i ökande utsträckning i motsatsställning till "öst".
Utvecklingen är både oroande och olycklig. Det är bättre med ett Europa som består av självständiga, men fredligt samarbetande stater, än en kontinent som allt tydligare går mot ett Europas förenta stater.
Stormakt Europa tjänar inte fredens sak.