Jobbavdrag är rättvist
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Diskussionen inför omröstningen rörde främst om man skulle ha ett premiereservsystem eller ett fördelningssystem.
I ett premiereservsystem betalas avgifterna av löntagaren till en fond som förvaltar pengarna, och löntagarna äger pengarna.
I ett fördelningssystem (ATP) betalas avgifter in i en fond, men pengarna ägs ej av löntagaren.
Varje års "produktion" betalar årets pensioner. Så småningom insåg de flesta att ATP-systemet ej var tillräckligt stabilt, och att det byggde på en alltför hög årlig tillväxt. Förändringen 1998 medförde att en liten del av pensionen överfördes till ett premiereservsystem och huvuddelen kom att vara kvar i fördelningssystemet, men med vissa ändringar då det gällde den årliga ökningen av pensionen.
Man införde en så kallad "broms" som trädde till, om tillväxten ej var tillräckligt stor.
Jobbavdraget: Hur du Roger Granberg kan kalla jobbavdraget för en konfiskation av pensionärernas "löner" (pensioner) måste väl ändå vara ett grovt tankefel, lindrigt uttryckt.
Anser du att om en arbetande får göra avdrag för resor till arbetet eller att en liten grupp får göra avdrag för arbetskläder, också är en konfiskation?
Jag är själv pensionär och har en "hyfsad" pension, och jag anser att man ska betala skatt efter förmåga. Jag jämför mig med en person som är ute i arbetslivet, och vi har samma "bruttolön".
Den arbetande har en del utgifter, som jag inte har. Han har visserligen avdrag för resor till arbetet, men resekostnaden kompenseras inte helt genom avdraget.
Det tillkommer en del andra kostnader för den arbetande, som jag inte drabbas av.
Därför anser jag att det bör finnas ett jobbavdrag. Jag tycker att det är rättvist. Avdragets storlek kan diskuteras.
Och till sist: Du borde vara mer varsam med orden, då du angriper jobbavdraget. Om ni skulle vinna valet 2010, så är sannolikheten stor, att jobbavdraget helt eller delvis blir kvar, eventuellt med förändrat namn.