Hetsjakten på friskolor måste få ett slut

Piteå2007-10-23 00:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
 Den viktiga friskolereform som genomfördes 1992 är långt ifrån en politisk självklarhet i dagens Sverige. Detta trots att vi har fått en alliansregering med begreppen "valfrihet och mångfald" som valspråk.

Skolminister Jan Björklund vill skärpa lagen och socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog liknar religiösa friskolor vid barnfängelser (!).



Det pågår en hetsjakt på konfessionella friskolor där känslor tyvärr fått ersätta fakta. Vi kristdemokrater menar att det är en självklarhet i en demokrati att konfessionella friskolor ska få verka på samma villkor som den kommunala, och att det är upp till barnen och föräldrarna att välja skola.

Något som även är inskrivet i Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Alla ska ha rätt att välja vilken skola de vill gå i - konfessionell eller inte.



Friskolekritiker har tydligen inte förstått att eftersom det offentliga finns till för medborgarna och inte tvärtom ska friskolor, som ofta startas och drivs av medborgare i form av till exempel kooperativ eller andra föreningar, stödjas av det offentliga. Att se dem som tärande på det allmännas resurser är orimligt. Fristående och kommunala skolor bör få likvärdiga ekonomiska resurser.



Vi kristdemokrater menar att valet av skola är ett val för den enskilda familjen. Det är dels en ideologisk fråga med hänvisning till principen att varje beslut ska tas så nära den enskilda människan som möjligt och dels för valfriheten och varje individs behov.

Självklart ska inte en skola som missköter sig och bryter mot de regler som verkar för elevernas bästa - till exempel läroplanen - hållas under armarna av kommunen. Men detta ska gälla kommunala skolor och friskolor lika. Här har skolverket en stor och viktig tillsynsuppgift.

Daniel Fredriksson

Kristdemokraterna
Läs mer om