Gör något innan det är försent
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I tidningen för några veckor sedan läser jag om att det är ett otroligt tryck på åkeribranschen, många långtradare måste tillverkas och branschen skriker efter chaufförer.
Hallå, transporterna på våra vägar ska väl minska och inte öka. Vart tog transporter på tåg vägen? Om Inlandsbanan skulle byggas här uppe i Norrland, vilken oerhörd vinst för både miljön och oss alla bilister som i så fall skulle slippa köra oss less på vägarna. Vi skulle ha möjlighet att jobba i hela Norrland, avstånden skulle minska oerhört. Det är ju den formen av långsiktigt tänkande som miljön behöver, det kanske kostar nu men räddar livet på kommande generationer.
Isarna smälter i rekordfart vid Nordpolen och vi tjafsar om att bensinpriset ska höjas. Det händer ju ingenting och vi inbillar oss själva att det hjälper med sopsortering när de stora bovarna, trafiken, utsläppen i luften från miljontals fabriker världen över är så gigantiska att hela naturen är i förändring. Vi måste ju förändra allt i grunden, återgå till ett helt annat system, minska på vår bekvämlighet och så vidare men det är tyvärr inte nutidsmänniskan beredd på, därför ser det ut som det gör.
Den dag då det blir översvämningar, storm med mera på riktigt - i vår närmiljö - då först kommer vi aktivt att vilja göra något men då är det försent. Vad gör våra makthavare då? Förstås ingenting som skulle innebära att de blev impopulära och förlorade makten. Förbjud är förbjudet verkar det som, fastän det är det enda som skulle kunna få oss korkade människor att ändra livsstil. Fastän det handlar om våra egna barn och barnbarns framtid, så går våran lättja till och med före dem. Jag skäms!