Ett svenskt apartheid
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Detta allt medan man själv byggde upp ett eget apartheidsystem med ett adelsstyre bland sin egen ursprungsbefolkning, samerna.
Under 1970 och 1980-talet var Sverige kanske det land som tryckte på mest och hårdast internationellt mot de länder som brast i de mänskliga rättigheterna, däribland det Sydafrikanska apartheidsystemet. Från svensk sida orerade man vitt och brett om de orättvisor och klasskillnader som detta fruktansvärda system medförde för den svarta ursprungsbefolkningen.
Vad man däremot inte brydde sig om och fortfarande talar väldigt tyst om är det apartheidsystem man själv byggde upp i Sverige mot sin egen urbefolkning, samerna.
Här har man genom att upprätta ett samebykollektiv och en rennäringslag sett till att utestänga 90 procent av den samiska befolkningen från att kunna delta och utöva sina hävdvunna rättigheter. Alltmedan man gett de kvarvarande tio procent samer, samebymedlemmarna, alla privilegier när det gäller rättigheterna till land och vatten, fiske, jakt och renskötsel.
Att man sen även från statens håll sett till att det ska vara graderad rösträtt i samebyarna, där den som har mest renar har flest röster, har bara gjort saken än värre.
Ett adelssamhälle har därmed fått se dagens ljus och klasskillnaderna har ökat än mer. Släkter och byar har brutits isär när den ene blivit för god för den andre. Ett pyrande hat har börjat ta allt större form och fejden mellan samebymedlemmarna och den övriga befolkningen, såväl samer som icke samer har blivit ett faktum.
I dag håller en helt ny folkrörelse på att väckas upp i Norrlands inland. Där de samer som står utanför samebykollektivet och dess rättigheter reser sig mot det förtryck som den svenska staten och samebyarna utövat mot dem.
Man vill helt enkelt ha tillbaka den rätt man själv, eller ens förfäder, har haft och brukat. Man vill inte längre vara en tredjeklassens medborgare som skall toppstyras från de svenska makthavarna och sina egna samiska bröder och systrar i samebyarna.
Detta tas givetvis emot av hårt motstånd från samebykollektivets sida eftersom att man ser det som, att man nu ska göra intrång i samebyn och ta rättigheterna ifrån dem. Men den stora frågan måste ändå bli. Vems är de samiska rättigheterna egentligen?
Från internationellt håll har man detta redan klart för sig och där talar man bara om folk som helhet och inte som enskilda yrkesgrupper när man talar om urfolksrättigheterna. Man har från internationellt håll också sett hur den svenska urbefolkningen, samerna, behandlas av den svenska statsmakten och dess företrädare, men även hur samebykollektivet och dess företrädare behandlar sina egna utanför samebyarna.
Både FN och EU har gång på gång riktat skarp kritik mot den svenska regeringens sätt att behandla det samiska folket och dess rättigheter som urfolk, men hittills utan någon som helst framgång.