Ett förtydligande om våra friskolor
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Friskolor är inte privatskolor. Friskolor betalas med offentliga medel medan privatskolor betalas av eleven själv. Friskolor ska vara öppna för alla att söka även om vissa urvalskriterier kan förekomma.
Till exempel geografisk anknytning eller syskonförtur. Friskolor ska följa de läroplaner som regering och riksdag beslutar om. Skolverket utdelar tillstånd, utövar översyn och kan dra tillbaka tillstånd om skolan inte uppfyller normerna.
ENLIGT SKOLVERKETS utredning konstateras att det endast är i de tre storstadsområdena som den genomsnittliga elevkostnaden ökar, medan alla andra kommuner visar motsatt tendens. Ökningen av kostnaderna i storstadsområdena är endast 145 kronor per genomsnittlig elev och år, att jämföra med den genomsnittliga kostnaden som då var 64 200 kronor.
Man påpekar att det i områden med hög inflyttning (storstadsområdena, min anmärkning) snarare är en tillgång med friskolorna då kommunerna inte behöver investera i fasta kostnader som lokaler, utrustning med mera.
"Kostnaderna ökar i kommunen men bara i proportion till det ökande elevantalet". Denna viktiga information tyder alltså på att ökningen i sig inte kan kopplas till ökningen av antalet friskolor.
DET SOM kommunerna ofta upplever som en belastning när det gäller friskolor är att de totalt sett får en mindre pott att själva fördela över de kvarvarande kommunala skolorna.
Detta kan vara ett bekymmer i kommuner som är små, där det krävs att man kommer upp i en viss volym för att nå kostnadseffektivitet. Det är dock inte samma sak som att kommunen får betala mer för en friskola än för en kommunal dito, eller att friskolor leder till neddragningar.
Samtidigt löser man i friskolor genom sättet att arbeta många av de problem som skapats i stora organisationer. Det har visat sig att en friskola ger ökat inflytande och större delaktighet bland föräldrar, mindre toppstyrning, färre sjukskrivningar, bättre studieresultat, samt en bättre ekonomi i enheten som sådan.
Eftersom pengarna stannar kvar i enheten då den går bra skapar det motiv för att skapa bra resultat, eftersom det kommer alla till del, särskilt barnen.
VI BÖR värna den kommunala skolan. Eftersom konkurrensen ökar med friskolorna bör den kommunala skolorganisationen i Piteå lära av friskolornas sätt att arbeta och organisera arbetet. Decentralisera besluten och flytta ner ekonomin till enheterna så att de får förfoga över sina egna resurser.
Då kommer eleverna och lärarna att se hur de kan bidra till en sundare ekonomi. Dessutom bör varje skola ha en egen rektor som på plats deltar i det dagliga pedagogiska arbetet.