Det återspeglas, precis som Göran Dahlen påpekar i PT den 21 mars i de utvärderingar som årligen tillställs barn- och utbildningsnämnden. Det visas också av att elever i Hortlax, klass 9 E, nyligen placerat sig i länstoppen i DN:s nutidsorientering. Grattis förresten!
Men det måste också sägas att resultaten i matte i Piteskolorna klart försämrats och att den positiva trenden brutits även i andra viktiga ämnen.
Blickar man ut över landets gränser, vilket man måste göra i en tid av ökad internationell konkurrens, vet ju Göran Dahlen likaväl som jag att jämförande tester som TIMSS och PISA visar ett Sverige som halkat efter betänkligt i matematik, läsförståelse och naturvetenskap.
Skolverkets nationella utvärderingar pekar i samma riktning. För att ta till en liknelse. Hur nöjd kan man vara över att vara bäst i ett lag som slås ut ur turneringen?
Vi måste alltså bli bättre, helst bäst, i ett globalt perspektiv.
Vi borde kunna mäta oss med den finska skolan vars elever genomgående presterar bättre. När vi nu inte gör det måste man söka orsakerna.
Den nya regeringen har avgränsat flera problem som adresserats i ett omfattande reformprogram som framgått av media. Förslagen har fått positivt gensvar både av skolfolk och av en bred allmänhet. En av de slutsatser som dragits är att studie- och arbetsron måste förbättras.
Inte precis någon nyhet, allra minst för den som varit med i branschen sedan 1966. Även här finns för övrigt internationell statistik att luta sig mot. Skolk och sen ankomst är vanligare hos oss än i de flesta andra länder.
Den pedagog eller rektor som inte känner igen sig även i här Piteå torde ha hög toleransnivå.
Likaså att lärarna bemyndigas att ta hand om störande objekt i klassrummet som mobiler, mp3-spelare med mera. Överhuvudtaget kommer skolans, det vill säga rektorers och lärares, auktoritet att stärkas genom en rad åtgärder.
Och, Göran Dahlen, hur är det nu med skadegörelsen i våra kommunala skolor? Vad vittnar detta om?