De fattiga och rika
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Han gör en jämförelse mellan "rika och besuttna" på ena sidan och "de fattiga" på andra sidan. Båda grupperna finns i landet. Kanske finns det överdrifter i de båda uttrycken.
Jag tänker särskilt på ordet "fattiga". Det får Johnny att plocka fram ord från visan av Mikael Wiehe om Dalai Lama. Han citerar: "Att snart får vi väl sila koskit för att se om det finns några osmälta risgryn kvar". Det är här jag tycker att det är orättvist och överdrivet att plocka fram de citerade orden från Mikaels visa.
Antalet fattiga människor i världen är i dag ofantligt. Nästan tre miljarder lever på mindre än 20 kronor per dag, många betydligt mindre än så. Utifrån detta så tycker jag att det känns inte täckande att använda ordet "fattig" för att beskriva situationen i Sverige. Jag förnekar inte att det finns människor som har det tungt att få ekonomin att gå ihop. Men att plocka fram i det här sammanhanget Mikael Wiehes visa är något långsökt.
Sverige har nu 1,7 miljoner pensionärer. Många är i hög ålder varav en del av dem har minnen från sin barndom och kan berätta om "fattigt". Skor, kläder och mat saknades. Några av dem har berättat för mig om dessa erfarenheter.
Deras förfäder hade upplevt ord av Johan Ludvig Runeberg: "Blanda du till hälften bark i brödet, ty förfrusen står vår grannes åker".
Jorden och vi människor är utsatta för många hot. Ett av dem är att vi på norra delen av klotet förbrukar det mesta energin och resurserna. Vad det än är, så har vi möjligheter att visa sympatier - eller missnöje.