Dags att Sverige slutar sprida död och lidande
En fattig sydafrikansk kvinna med ett hiv-smittat barn i sin famn ser ett svenskt JAS-plan. Jag har svårt att tro att hon känner att vapenköpet var välinvesterade pengar, när hennes familj inte har mat för dagen, skriver insändarskribenten.
Foto: Boris Grdanoski
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Förra året var Sydafrika den största köparen av svenska vapen. 1 300 miljoner kronor fick de betala för svenskt krigsmateriel. Detta i ett land där nästan hälften av Sydafrikas befolkning på cirka 45 miljoner (2001) räknas som fattig. Antalet hiv-positiva uppgår till ungefär 4,7 miljoner (2002). Sydafrika har rätt att själv bestämma vad de ska prioritera i sin budget, men det betyder inte att Sverige måste sälja vapen till dem.
I Sveriges utrikespolitik pratar man mycket om fattigdomsbekämpningens vikt, men att sälja vapen för miljarder kronor till fattiga länder går helt i motsatt riktning. Under 2000-talet har Sveriges vapenexport tredubblats. Det är dags att Sverige slutar att sprida död och lidande genom denna destruktiva export och i stället stödjer demokrati och fredligt förebyggande av väpnade konflikter.