Byaskolan - en demokratisk kraft!
Vi önskar att eleverna i Glommersträsk även i fortsättningen får förmånen att vara del av en liten och väl fungerande högstadieverksamhet, skriver insändarskribenterna. (Arkivbild)
Foto: Göran Westerlund
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Detta argument är absurt, eftersom positiv social utveckling inte har med kvantitet utan med kvalitet att göra.
Enligt Glesbygdsverket visar dessutom svenska och utländska undersökningar att en skolas storlek inte har någon betydelse för undervisningsresultatet, eller att det förekommer några större skillnader när man jämför skolors storlek och den sociala miljön.
Tvärtom visar undersökningar att till exempel mobbning är lättare att upptäcka på en liten skola. Vi vill snarare hävda att just småskaligheten, i kombination med den väl fungerande verksamheten, bidrog positivt till både vår sociala utveckling och vår kunskapsinlärning under högstadietiden: här utvecklade vi en varaktig känsla för demokrati och delaktighet i samhället som följt oss i livet och i våra arbeten!
Under 1981-1997 var vi högstadieelever i Glommersträsk, vilket inkluderar de år då högstadiet endast bestod av 15 personer. I stället för att se småskaligheten som begränsande så är det lilla formatet en möjlighet att låta eleverna delta i samhällsprocessen och inte isoleras i "skolans värld".
I stora klasser tenderar individen att få stå tillbaka. Beslut om nedläggning av byaskolor baseras ofta på kortsiktiga ekonomiska lösningar, men även om nästa års budget förbättras behöver det inte alltid vara en vinst att lägga ner en skola; läs gärna Glesbygdsverkets utredning Skolan mitt i byn.
Vi önskar att eleverna i Glommersträsk även i fortsättningen får förmånen att vara del av en liten och väl fungerande högstadieverksamhet.
Flera högstadieskolor i en kommun skapar dynamik och kreativitet - och en känsla för att kommunens politiker även har byarnas välfärd som mål!