Bry er inte om vår arbetstid
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
För er som inte har någon aning om vad det handlar om, så fungerar det så här: Vi måste lägga ett schema på vår arbetstid som visar på 35 timmar per vecka.
Utöver denna tid har vi ytterligare tio timmar som vi ska göra, men där kan vi själva bestämma om vi vill sitta hemma och planera/rätta/elevuppföljning eller sitta på arbetsplatsen.
Nu finns det alltså några som tycker att vi ska dra ner dessa tio timmar till fem, och lägga 40 timmar per vecka även för oss, precis som för de flesta andra. Detta är fel. Helt fel, och det gör mig så heligt förbaskad. Att vara lärare innebär på intet sätt samma arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden som till exempel en kontorsarbetare eller annan yrkesutövare.
De flesta av oss lärare på Strömbackaskolan sitter tre till fyra personer i ett rum på cirka tio kvadratmeter. Om vi drar ett snitt på att varje lärare undervisar cirka 200 elever per termin, så kan ni bara gissa flödet av elever som knackar på dörren till våra arbetsrum under en skoldag. Där blir vår reglerade arbetstid så viktig - vi måste kunna ta med oss arbete hem för att få lugn och ro i vår bedömning.
Förutom vår uppgift som lärare ska vi även vara mentor för en klass. En underbart utmanande uppgift, men som också kräver ett enormt administrativt och tidskrävande arbete. Vi har utvecklingssamtal med 20 elever varje termin. Alla möten dokumenteras och det sker en ständig uppföljning av elevernas studiesituation och närvaro i skolan. Elever som ej når målen erbjuds åtgärdsprogram med uppföljning - allt för att alla ska få samma chans, och en massa extra chanser att verkligen lyckas. Ett fantastiskt system, men återigen: väldigt tidskrävande. Allt detta ska vi också göra på vår reglerade arbetstid. För att bli lärare har jag studerat i 4,5 år och får dras med studieskulder nästkommande 21 år. I år betalar jag av 3 500 kronor per kvartal - ett ganska kraftigt nettoavdrag på en redan ganska låg lön.
Jag blev dock inte lärare för att tjäna storkovan - det tror jag inte någon lärare tänkt - det handlar istället om utmaningen att få undervisa de mest fantastiska människor i världen: ungdomarna - vår framtid!
För att vi på bästa sätt ska kunna utföra vår pedagogiska uppgift behöver vi våra tio timmar. För att orka måste vi också själva få bestämma hur och när vi ska göra det. Tack för ordet.