Anpassa skolverksamheten
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kommunens befolkningsmässiga utveckling är väl bekant för alla sedan mer än 50 år. Ändå har barn- och utbildningsnämndens ledamöter årtionde efter årtionde visat sig ha utomordentliga svårigheter att utifrån tillgänglig information fatta vettiga beslut.
De enda beslut man förmår fatta, helt felaktiga dessutom, är att finna en skola att lägga ner och minska personalen.
Piteå kommun består av byar och stadsdelar. Åldersmässigt följer befolkningen en slags sinuskurva. En period med många småbarnsföräldrar.
Därefter en period då barnen och ungdomarna blir färre. När föräldrarna sedan uppnår en senare medelålder frigörs lägenheter, villor och hus för småbarnsföräldrar att flytta in i.
Det är till den verkligheten man måste anpassa skolverksamheten. Piteå har en ung befolkning som dessutom växer i antal. I en sådan situation lägger man naturligtvis inte ner skolor utan i stället ökar man antalet skolor.
Företrädare för barn- och utbildningsnämnden klagar på att man inte vet var barnen som fötts bor och var de skall studera och därför gör det svårt att planera. Att ledamöterna och direktanknuten personal till denna nämnd inte har adekvat kompetens och tillräckligt sunt förnuft kan de naturligtvis inte rå för.
Vi ser det snarare som ett utslag av ett förlegat och inte längre användbart partipolitiskt system. Att varje stadsdel och by med tillräckligt stort elevunderlag ska ha en fysisk skola borde vara en självklarhet.
När eleverna minskar så får man använda lokalerna tillfälligtvis till annan verksamhet.
Skolråden skulle kunna organiseras på så sätt att man tar fram varje skolas och områdes behov. Sedan är det fullmäktige som får se till att tillräckliga medel dirigeras till skolan. Barn- och utbildningsnämnden läggs ner.
Piteå har aldrig haft så god ekonomi som nu. Våra pengar måste satsas på en bra skol- och utbildningsmiljö. Inte att göda en nämnd som sedan länge hör till historiens soptipp.