Ägna mer tid till era barn

Piteå2008-02-04 00:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är så lätt att skylla allt på att barnen inte lyssnar, datorn och så vidare. Men nu säger jag bara så här, dina barn gör som du gör och inte som du säger. Föräldrarna i dag är så självupptagna med sina karriärer, kurser, träningar, eget dataintresse, egna problem, egen trötthet att de har inte tid eller ork att ta hand om ungdomarna i dag.



Barnen behöver få höra nej oftare, få lite motstånd mot sina viljor (i hemmet alltså), låta barnen se att vi bryr oss om dem, om än det inte är så uppskattat för stunden. Vi vuxna uppfostrar inte barn, vi utbildar dem till vuxna självgående individer. Är vi inte vuxna nog att göra det, hur ska barnen klara det på egen hand?

För många vuxna är det ett evigt jagande efter det bästa jobbet, längsta semestern, dyraste resan som naturligtvis måste göras varje år, regeln flest grejer när man dör vinner, tycks ha blivit ett budord. Föräldrar som inte når upp till detta hör tydligen till "sorten". Sluta med denna förbaskade vuxenavundsjukan och ta itu med era barn, de behöver er så mycket varje dag och varje stund.

Man går inte under av att sitta ner, andas, prata och ha lite "tråkigt" tillsammans med barnen. Om inte vuxna uppskattar det "lilla" i vardagen, varför ska barnen göra det då. Många barn måste vara hos olika "skötare" hela somrar för att kunna vara 1-2 veckor utomlands med föräldrarna, som förmodligen inte är nyktra många sekunder på den resan. Jag tycker inte barnen verkar få ha någon större andhämtning ens på sommarlovet när de ändå måste upp klockan sju varje morgon för att åka till far- eller morföräldern, fritids eller dagis för att föräldrarna ska kunna jobba ihop pengar till nästa utlandsresa.

Sedan undrar jag vad skolan håller på med, håltimmar i timtal, egen planering av skoldagar, lärarlösa lektioner, lunchen som inte är färsk när den serveras utan kommer från andra håll. Klassföreståndare heter numera mentor, högtravande och snyggt, bättre status kanske?

Jag tycker synd om eleverna i dag, när ska de få en fast och trygg grund att stå på, orka ta itu med skolan och sig själva, när alla vuxna rusar runt i ett ständigt jagande med stirrig blick och blåa påsar under ögonen. Magkatarr är en mycket vanlig åkomma hos oss vuxna men visst är det skrämmande när det börjar krypa ner till och med i dagisåldrarna. Jag är inget smarthuvud men detta är ju bara så självklart!

Läs mer om