Betong och koldioxid

Rune Nyström är frågande till Christina Skoogs påstående att betongfasaden på Kust upptar koldioxid. Här får han Svar direkt.

BETONGFASAD. Hur kan en fasad betecknas som stadens lunga? Rune Nyström får svar direkt av Christina Skoog. (Arkivbild)

BETONGFASAD. Hur kan en fasad betecknas som stadens lunga? Rune Nyström får svar direkt av Christina Skoog. (Arkivbild)

Foto: Gunnar Westergren

INSÄNDARE / SVAR DIREKT2018-02-26 14:37
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

INSÄNDAREN

Jag läser i tidningen om det nya hotellet Kust och spa, där påstår Christina Skoog att betongfasaden upptar koldioxid. Att den således fungerar som stadens lunga. Då frågar jag dig, är detta påstående sant? Om du vidhåller detta, hur stor är då kapaciteten på denna lunga?

Jag har fått lära mig att stans parker och övriga planteringar är att betrakta som stans lunga.

Växtlighet absorberar koldioxid och omvandlar den till kolhydrater som är näring till växten, och avger syre till luften.

Rune Nyström

.

SVAR DIREKT

Jag är glad för ditt intresse för vårt projekt i allmänhet och för vårt val av en fasad som bidrar till en bättre gatumiljö, i synnerhet. Först och främst – delar av fasaden i Kust hotell är gjuten i en betong som innehåller Titandioxid eller Tiomix som är leverantörens beteckning.

I korthet är detta ett nanomaterial eller väldigt små partiklar som fungerar som katalysator och med hjälp av UV-ljus bryter ned kväveoxider (eller som de också kallas NOx-föroreningar). Ett fasadprov från Kust är testat i laboratorium och betongens renande funktion därigenom bekräftad.

Graden av rening beror naturligtvis på hur förorenad luften är. Hur det ser ut längst Piteås gator i allmänhet eller runt Kust i synnerhet kan kommunens miljökontor säkert svara på, problemet är dock enligt de uppgifter vi har, inte ringa.

Tekniken med Tiomix härstammar från Italien där så höga reduktioner som 40 procent konstaterats och Malmö genomförde stadens miljökontor redan 2010 ett försök längs Amiralsgatan, en relativt utsatt gata belagd med 250 m2 marksten som gjutits med samma tillsats. Här konstaterades på grund av den ringa ytan och svagare solljuset på marknivå ett något lägre resultat om cirka 5 procent reduktion. Det motsvarade i det aktuella fallet en minskning av trafikflödet med cirka 2000 förbipasserande fordon per dygn. I slutrapporten pekar Malmö Stads Miljöförvaltning särskilt på att andra studier påvisaren positiv effekt även när det gäller reduktion av flyktiga organiska lösningsmedel och kolmonoxid.

Har du fler frågor kring funktionen finns slutrapporten tillsammans med andra artiklar fritt tillgängliga på Internet. Avslutningsvis kan vi konstatera att vi dels verifierat fasadens funktion gällande en positiv inverkan på luftföroreningar i laboratoriemiljö, dels har verifierade positiva resultat från andra projekt. Det gör att vi känner oss trygga i att vi bidrar till en bättre gatumiljö i Piteå.

Christina Skoog

VD Skoogs fastigheter och Kust hotell & Spa

BETONGFASAD. Hur kan en fasad betecknas som stadens lunga? Rune Nyström får svar direkt av Christina Skoog. (Arkivbild)

Läs mer om