I PT finns att läsa att målen för ökning av kommunmedborgarantal slopas och istället görs de om till visioner. Det får mig genast att återigen tänka på kostnaderna för den grupp som reser runt, deltar i workshops, jobbmässor, mm för att locka nya medborgare till Piteå, är. Projektet drivs av Region Norrbotten och Region Västerbotten tillsammans med andra aktörer.
Målet i Piteå 2023 var att gruppen ”inflyttarservice” skulle hjälpa 100 nya inflyttare att bli nya pitebor. Hur gick det? Jag har ingen aning. Vad är kostnaden totalt för den grupp som arbetar med detta? Det är resor och boende såväl inrikes som utrikes. Vad blir det totala kostnaden per ny Piteåbo? Det måste man veta för att förstå vad det ger eller kostar för oss Piteåbor. Alla som flyttar in till Piteå och blir nya Piteåbor går nog inte via inflyttningsservice. Det måste man ta hänsyn till när man ska räkna ut kostnaden för att få hit nya Piteåbor via inflyttarservice. Alla kommer kanske inte heller att bo kvar och skatta här resten av sitt liv så det kan man inte räkna med.
Vill gärna få detta redovisat i siffror med totalkostnader, personalkostnader, resor, traktamente, representation, ja allt ska naturligtvis tas upp. Gärna officiellt i PT för vi är nog fler som funderar.I tider när vi Piteåbor ska betungas med hög skatt, nya kostnader exempelvis parkeringsavgift, höjda kostnader för boende/mat inom åldringsvården, indragningar på exempelvis Samvaron. Ja, listan kan göras lång. Då vill man veta vad skattepengarna används till.
MAD
Svar direkt:
I insändaren nämns höga skatter, samhällsservice och kommunmål. Befolkningstillväxt är en del av hållbar utveckling. Att det numera ingår i kommunens vision i stället för att vara ett eget mål innebär inte att arbetet har upphört. Enligt SCB befolkningsframskrivning från 2021 väntas Norrbotten minska mest av alla län till 2040, men regeringens Strategi för nyindustrialiseringen (2024) visar att satsningar kan vända prognosen. Vi behöver både upprätthålla skatteunderlagen för en god samhällsservice och möta regionen arbetskraftsbehov. Vår kvalitet på välfärd är alltså direkt beroende av befolknings- och kompetensförsörjning.
Move to Piteå startade som ett EU-finansierat projekt 2022 och finansieras nu av kommunala och EU-medel med en budget på 2,6 miljoner kronor per år. Det omfattar löner, rekryteringsresor, marknadsföring och mottagande av inflyttare. Arbetet fokuserar på:
Attraktion – att väcka intresse för Piteå.
Rekrytering – att matcha inflyttare med jobb och bostäder.
Mottagning – att introducera nyinflyttade i lokalsamhället och öka stanna kvar-graden.
I snitt genomförs tre rekryteringsresor per år tillsammans med arbetsgivare. Efter två besök på Emigration Expo i Nederländerna har 12 personer flyttat hit som en direkt effekt. Det är viktigt med självinsikt. Piteå är inte är särskilt känt söder om Jävre och därför möter vi människor i Sverige och i Europa för att berätta om vår fina plats. I ärlighetens namn är det mycket färre än det lobbyarbete som egentligen behöver göras för Piteås och Norrbottens räkning.
Inflyttning bidrar ekonomiskt genom skatter och det kommunala utjämningssystemet. Hur mycket en individ genererar beror på ålder och inkomst. Exempelvis ger en vuxen cirka 22 000 – 32 000 kronor årligen, medan unga ger höga statsbidrag men också kostnader för utbildningsväsendet. Samtidigt är de viktiga för Piteås demografi, medan äldre bidrar med köpkraft. Inflyttningens ekonomiska effekt handlar därför om balansen mellan arbetskraft och utjämningsbidrag.
Sedan juni 2022 har Move to Piteå matchat 237 personer till arbete och/eller bostad, förmedlat 85 bostäder och 66 jobb. Till sommaren 2024 rekryterades därtill 25 vårdbiträden, varav sju stannade i Norrbotten. Totalt har projektet bidragit med skatteintäkter på 22,7 miljoner kronor och förstärkt arbetskraft inom vård, industri, transport, IT, utbildning, forskning, administration med flera.
OECD har uppmärksammat Move to Piteå som en av norra Sveriges mest framgångsrika satsningar tack vare tydliga resultat och goda samarbeten med näringsliv, civilsamhälle och arbetsförmedling. Övriga 13 norrbottniska kommuner har inspirerats av modellen för att möta den demografiska utmaningen.
Överraskande många vill starta ett nytt liv i norra Sverige. Rent krasst blir det de kommuner och regioner med bäst bemötande och lägst hinder som vinner i längden. Med nästan 300 nya Piteåbor och intäkter på nära 23 miljoner kronor är vi mycket nöjda med Piteås resultat.
Av utrymmesskäl rekommenderar vi fördjupning om det kommunala utjämningssystemet, lokala marginaleffekter vid inflyttning och om branschförsörjning på kommunens hemsida.
Näringsliv och tillväxt:
Hannah Degerman
Sara Holm
Fredrik Blom
Lisa Persson