Trakasserierna kan börja redan i lågstadiet

Christer Olsson, psykolog, föreläsare och författare bland annat till boken ”Verktyg mot mobbning och kränkning", skriver om skolans nolltolerans mot sexuella trakasserier och övergrepp. "Hur många föräldrar finns det som känner oro?"

"Trakasserierna kan börja tidigt – redan i lågstadiet. Hur många föräldrar finns det som känt oro inför höstterminsstarten, att deras barn skall bli utsatta för sexuellt ofredande?", skriver insändarskribenten. (Arkivbild)

"Trakasserierna kan börja tidigt – redan i lågstadiet. Hur många föräldrar finns det som känt oro inför höstterminsstarten, att deras barn skall bli utsatta för sexuellt ofredande?", skriver insändarskribenten. (Arkivbild)

Foto: Jens Ökvist/Frilans

Insändare2024-08-31 14:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu har skolan startat för terminen. Jag utgår ifrån att skolpersonal i sin förberedelse har arbetat med hur de gemensamt skall komma tillrätta med sexuella trakasserier och övergrepp som elever utsätts för på skoltid och på sociala medier. 

Minst var fjärde flicka i gymnasiet har blivit tafsad på det senaste halvåret, visar forskning.

Men trakasserierna börjar ibland långt tidigare – i lågstadiet. Hur många föräldrar finns det som känt oro inför höstterminsstarten, att deras barn skall bli utsatta för sexuellt ofredande?

Personligen stör det mig oerhört, när det sker en normalisering av avskyvärda beteenden.

Tjejer får sexistiska och spydiga kommentarer om sitt utseende, blir tafsade på brösten, får en hand mellan benen eller på rumpan. Att unga flickor tänker: ”Jag blir ofta kallad hora och det får jag väl stå ut med” är aldrig okej och det får aldrig någonsin accepteras. Därför är min uppmaning till tjejer att inte någon gång tolerera sexövergrepp. Markera alltid mot förtryckare. Berätta för föräldrar. Gå samman i grupp. Slå larm till skolledning. Om då ingenting händer inom några dagar, kontakta Diskrimineringsombudsmannen. 

Sexuellt ofredande bryter inte bara mot skollagens nolltolerans med anmälnings- och handlingsplikt. Brottet har också sitt speciella lagrum i brottsbalken. När det gäller att komma tillrätta med sextrakasserier så är jag övertygad om att det mest effektiva sättet är när alla säger ifrån. Därför måste också killar, som hör och ser kompisar bete sig uselt, våga reagera.

Det är dock skolors huvudmän, deras rektorer och all personal, som har det yttersta ansvaret genom kontinuerligt förebyggande värdegrundsarbete och vid behov akuta åtgärder, mot alla sexuella trakasserier och övergrepp. Om det arbetet inte sker i nära samarbete med elever och föräldrar är det dömt att misslyckas.

Jag avskyr såklart också sexuella kränkningar av pojkar. Dessa kränkningar som mestadels är verbala skall också motarbetas undantagslöst. Skolor befriade från sexuella trakasserier och övergrepp får inte vara en utopi. Det är en självklar rättighet för samtliga elever, och en absolut skyldighet för personal vid alla skolor, att varje dag se till, att ingen överträdelse av skollagen eller brottsbalken äger rum.

Mitt krav på huvudmän, rektorer, lärare och annan skolpersonal är därför: Se till att skollagens och diskrimineringslagens ”Nolltolerans mot sexuella trakasserier och övergrepp” inte bara är tomma ord, som pliktskyldigt skrivs in i skolans likabehandlingsplan. Se till att det blir ändring på riktigt.