Stort missnöje med tre semesterperioder – "Förbannad"

"Luleå, Boden och Region Norrbotten har redan provat med längre semesterperioder, men gått tillbaka till den lösning de hade innan på grund av missnöjd personal. Varför kan inte Piteå kommun ta lärdom av dem?", skriver insändarskribenten. (Arkivbild)

"Luleå, Boden och Region Norrbotten har redan provat med längre semesterperioder, men gått tillbaka till den lösning de hade innan på grund av missnöjd personal. Varför kan inte Piteå kommun ta lärdom av dem?", skriver insändarskribenten. (Arkivbild)

Foto: Simon Olofsson

Insändare2024-12-25 08:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

4 december var alla arbetsplatsombud inom socialtjänsten kallade till MBL-förhandling angående socialtjänstens förslag till en förlängning av semesterperioden från 10 veckor idag till 12 veckor.

Jag går därifrån ledsen, förtvivlad, uppgiven, besviken och förbannad.

Arbetsgivaren fullständigt nonchalerar alla Kommunals synpunkter på att förlänga semesterperioden.

En av orsakerna är att arbetsgivaren är så oroad över den övertid som Kommunals medlemmar arbetar. Övertidsarbete sker under hela året, vad är det som gör att det är mer ohälsosamt att arbeta övertid under juni, juli och augusti? Är det mindre ohälsosamt med övertidsarbete under årets övriga nio månader?

En annan orsak är att en längre semesterperiod ger större flexibilitet för enhetschef/medarbetare att hantera sommarens frånvaro på ett effektiv sätt och säkerställer att verksamheten kan upprätthålla kontinuitet under hela sommaren. Finns det någon gräns för hur flexibla vi ska vara?

En redan ansträngd period som blir ännu längre, med stress och oro som följd.

En tredje orsak som Piteå kommun nämner är att minska på användandet av hyrpersonal, inom Kommunals område förekommer ingen hyrpersonal!

De vikarier som anställs under sommaren är ofta skolelever. Dessa elever har tio veckors sommarlov, hur ska de två veckorna som de inte är tillgängliga lösas? När ska introduktion av vikarierna hinnas med? Den sommarbonus som vikarier har fått tidigare år om de har arbetat hela semesterperioden kan inte skoleleverna uppnå, då två arbetade veckor kommer att fattas.

Under hela semesterperioden ska det vara 66,6 procent ordinarie personal i tjänst på arbetsplatsen, alltså två tredjedelar. Piteå kommun väljer att kalla det för ”fria perioder”, inte tre semesterperioder som det i praktiken innebär. Det är bara en omskrivning så att det ska låta bättre och förhoppningsvis lura oss.

Vi inom socialtjänsten arbetar kvällar, helger och storhelger som begränsar vårt umgänge med partners och barn. Med en mer utsträckt semesterperiod begränsas vår tid med familjen ännu mer då det blir ännu svårare eller omöjligt att planera semester tillsammans. Semestern är den enda längre period under året som vi kan ha ledigt tillsammans med våra nära och kära.

Vår semesterperiod både börjar och slutar medan barnen fortfarande går i skolan och det innebär att behovet av barnomsorg under sommaren kommer att öka. Har ni tänkt på det? Hur ställer sig barn- och utbildningsförvaltningen till detta?

Förra omgången, för ett par år sedan när kommunen ville införa fler semesterperioder än två som vi hade då, gjordes övergripande en risk- och konsekvensanalys. Nu ansågs det här nya förslaget ligga inom kollektivavtalet, vad är skillnaden? Det skulle behöva göras även denna gång.

Det här förslaget kommer att resultera i uppsägningar, samma som hände då. Nu hoppas Piteå kommun att det inte sker. Blir detta en attraktiv arbetsgivare som kommunen gärna vill vara och skulle behöva vara? 

Dessutom beviljas endast fyra veckors semester under juni, juli och augusti även om det skulle råkas finnas en vikarie som kan arbeta längre och under resten av året är det nästan omöjligt att få semester vilket gör att kommunens semesterlöneskuld till de anställda bara ökar. Vad gör kommunen åt detta? Finns det någon plan?

Luleå, Boden och Region Norrbotten har redan provat med längre semesterperioder, men gått tillbaka till den lösning de hade innan på grund av missnöjd personal. Varför kan inte Piteå kommun ta lärdom av dem?

När någonsin ska vi få det bättre?

Svar direkt:

Vi förstår att förändringar i semesterplanering och bemanning väcker frågor och reaktioner och vi uppskattar möjligheten att förtydliga varför förändringarna är nödvändiga. Semestern är en viktig tid för återhämtning och samvaro och vårt ansvar som arbetsgivare är att säkerställa både personalens rätt till ledighet och en god arbetsmiljö, samtidigt som vi bibehåller kvalitet och kontinuitet för brukarna.

Våra utmaningar speglar en bredare samhällsutveckling med en åldrande befolkning, brist på arbetskraft och en arbetsmarknad där många branscher konkurrerar om samma personer. Vi har samma problematik som många andra kommuner och verksamheter i Sverige. 

Att anpassa semesterperioderna är en åtgärd som flera verksamheter i kommunen redan tillämpat. Det kan upplevas som en stor förändring att börja semestern i juni. Samtidigt är detta en nödvändighet för att vi ska kunna ge alla ordinarie medarbetare rätt till fyra veckors sammanhängande semester och säkerställa att brukarna får det stöd och den omsorg de behöver under hela sommaren. Ambitionen är att med en gemensam struktur skapa bättre förutsättningar för stabil och jämn bemanning. Vi hoppas att det också bidrar till en jämnare arbetsbelastning och en bättre arbetsmiljö för både ordinarie personal och vikarier.

Vi jobbar aktivt med kompetensförsörjning genom att satsa på bland annat utbildning i egen regi, förbättrad introduktion för vikarier, samarbete med vuxenutbildningen och gymnasieskolan samt rekryteringssatsningar tillsammans med lokala aktörer. En förstudie med ESF-medel har hjälpt oss samla in medarbetares förslag och lösningar. Vi har också lyft frågor om löner, ob-ersättning och god arbetsmiljö som viktiga grundförutsättningar och tar vara på vikariers synpunkter för att förbättra arbetssätt och förutsättningar inför framtida sommarperioder.

Vi är medvetna om att anpassad semesterplanering kan påverka möjligheter att kombinera arbete och familjeliv, till exempel tillgången till barnomsorg. Det är en fråga som vi vill ta med oss i den fortsatta dialogen. Det är en viktig aspekt för våra medarbetare, och vi ser ett behov av att hitta lösningar som gör det så smidigt som möjligt för alla att få ihop vardagen.

Vi tar med oss synpunkterna för att hitta lösningar och möta utmaningarna vi står inför. Målet är att vi tillsammans kan skapa en arbetsmiljö som är hållbar för alla och säkerställa en hög kvalitet inom socialtjänsten.

Eva Börjesson Öman, Socialchef

Cathrine Granberg, HR-chef