Jag åkte förbi Långträskberget i Norrbotten för ett par månader sedan. Tidigare fanns här en underbar naturskog, som uppkommit efter en hård brand på 1800-talet. Nu är området ett svårföryngrat kalhygge. Synen är lika chockartad varje gång jag åker till dessa trakter. Avverkningen av Sveaskogs skyddsvärda skogar pågår dag och natt.
All skog, som inte är skyddad, skall huggas enligt Sveaskog. Det är brist på kvalitetsvirke på grund av överavverkning och dålig planering. Sveaskog har ett avkastningskrav på sig, bestämt av Riksdagen. Detta är ett av skälen varför Sveaskog nerklassar skyddsvärda skogar. De huggs i det tysta. Ingen följer upp vad som händer. Det, som ingen har sett, har inte skett.
Tjänstemannen på Skogsstyrelsen i Norrbotten, godkänner i princip samtliga avverkningsanmälningar, även om de håller nyckelbiotopsklass eller höga naturvärden.
Av den skog, som har tillräcklig kvalité, är det nästan bara gammelskog kvar. Resten är plantager med usel kvalité och är inte avverkningsmogna förrän om tidigast 10-15 år. Med nuvarande avverkningstakt av gammelskogarna, kommer dessa att då vara borta. De utgör idag bara en spillra i förhållande till den totala ytan. Den svenska skogen och ett helt ekosystem med hela dess myller och mångfald går förlorat.
Endast 10 procent av sockret, som bildas i barren, går till stamtillväxt. 70 procent går ner till förnan och humus, som hyser tusentals smådjur och mikroorganismer. De utgör förutsättningen för de växande träden. Det är där skogens liv utspelar sig med bl a den viktiga mykorrhizan. Svamparna växer och dör, växer och dör. All svamp bryts inte helt ner och det är i humusen det mesta av kolinlagringen sker.
Förnan skadas allvarligt vid kalhuggning, som leder till uttorkning eller frostskador på alla de ca 40 000 plantgroddar per ha, som naturligt finns i skogen. Vid markberedningen blir skadorna än värre och marken urlakad. Hälften av skogens arter lever av döende och döda träd. Döda träd ger skogen liv.
Skogen har anpassats under tusentals år med olika trädslag, i olika åldrar och genom kontinuerlig självföryngring. De har blivit tåliga mot klimatförändringar, sjukdomar och insektsangrepp.
Allmänheten skulle aldrig acceptera vad som pågår, om de fick tillfälle att se, hur Sveaskog förvaltar svenska folkets egna skogar. För att förstå vidden och omfattningen av vad som hela tiden sker, måste man själv ha besökt dessa trakter. Storskaligheten och ensidigheten skrämmer.
Naturligtvis skall vi ha skogsbruk i produktionsskogar och det finns många sätt att bedriva skogsbruk på. Sprid riskerna.
Det som nu pågår, är ett oerhört brott mot framtiden. Rädda det sista av det sista.