Såg Nils Harnesk kommentar om att 37 000 Piteåbor riskerar att få dricksvattnet förorenat. Han jämför sitt uttalande med att Talga och Boliden Mineral ska vara lika oseriös ...
Det är alltid en risk med gruvbrytning det är ju helt klart, men att jämföra Talga med Boliden Mineral det är ju rent patetiskt, sen att det skulle bli som i Kiruna är ju kanske inte helt sant. Det är 389 kilometer mellan Piteå och Kiruna och mellan Piteå och Laver är det 95,4 kilometer och det kan man pendla i värsta fall, sen hur många arbetstillfällen som ges har skribenten inte angett, endast det dåliga som blir vid gruvbrytning. Så jag tycker Nils Harnesk ska ta reda på det istället för att bara se problemen som blir vid gruvbrytning.
JB
Svar direkt:
Gruvbolag har under långa tider använt arbetstillfällen som morot för att locka kommunerna att säga ja till deras etableringar. Både Boliden och LKAB är långvariga och etablerade företag i Norrbotten. Inte minst statliga LKAB har varit och är fortsatt lokalt förankrade och har ett genuint och långvarigt engagemang för länet och framför allt de kommuner de verkar i.
Jag är nog benägen att hålla med insändarskribenten på den punkten. Men, det här är ett stort men, jag ifrågasätter inte Boliden som ett seriöst företag eller inte. Jag ifrågasätter deras planer för det som kommer att bli Sveriges största dagbrott vid sidan av Aitik-gruvan i Gällivare. De vill göra ett enormt ingrepp med oåterkalleliga konsekvenser för kommunen.
Konsekvenser som fly-in fly-out, för som insändarskribenten själv skriver, varför inte pendla från Piteå? Det är bara 95,4 km. Om arbetskraft kan pendla till Gällivare och Kiruna, varför skulle de inte göra det till en gruva i Laver? Det finns inga garantier som Boliden kan lämna till Älvsbyns kommun om att deras arbetskraft kommer att flytta till och betala skatt i Älvsbyn. Ska man se på andra etableringar så är risken stor att de arbetstillfällen som skapas under uppbyggnadsfasen kommer att tas av utländsk arbetskraft, då genereras inga skatteintäkter ens i Sverige.
Så även om det blir 1 500 arbetstillfällen som kommunen uppskattar det till eller 2 500 som är Bolidens bedömning så säger det inget om hur det kommer att gynna Älvsbyn eller ens Norrbotten.
Det var därför jag lyfte exemplet Pajala, de blöder pengar trots att gruvan är i full drift. Eller Kiruna som tappar drygt 100 miljoner kronor per år i skatteintäkter på grund av arbetspendling. Kiruna har landets lägsta arbetslöshet och otaliga jobb i gruvnäringen ändå blir det till en förlust. För att inte tala om svårigheterna de har att rekrytera till skola, vård och omsorg när gruvnäringen kan erbjuda löner som inte kommunen kan matcha. Eller att gruvföretagen köper upp hus och lägenheter för sin inpendlande arbetskraft, något som pressar upp priser och blockerar inflyttning.
För att inte tala om konsekvenserna för natur och miljö en gruva i Laver kommer att få. För generationer framöver. Eller för samebyn som förlorar vinterbetet och än en gång tvingas bort från de marker de nyttjat under långa tider. För risken verksamheten innebär för Piteå kommuns dricksvatten.
Det finns många positiva saker med näringsverksamhet och företagande. Men Sveriges största dagbrott är inte vilken etablering som helst. Det är inte som Älvsbyhus eller Polarbröd. Det är en stor risk kommunen och hela Piteå älvdal tar med en gruva i Laver. Gruvan kommer finnas där för all framtid som en tickande kostnad och potentiell miljöbomb, även efter att brytningen är slutförd. Det får man inte vara blåögd och naiv inför.
Nils Harnesk, ledarskribent, Piteå-Tidningen