Insändare: Kulturell mångfald - En investering eller kostnad?

Beroende på vem som har företräde att beskriva, kommer olika svar ges. Ett samtal som länge haft företräde i samhällsdebatten är den ekonomiska diskursen. Inte sällan får mänskliga aspekter och behov vika undan för ekonomiska argument, där ekonomin rättfärdigar ett visst typ av handlande och prioriteringar. 

Denna fråga är i grunden ideologisk, beroende på om vi ser arbete med människor som en långsiktig investering eller en kortsiktig kostnad (om vi ska använda ekonomiska termer). En metafor som många kan relatera till är liknelsen med att investera i ett hus. Det är en investering som normalt kräver belånat kapital, vars avkastning kommer långt senare, under förutsättning att du vårdar och underhåller huset löpande. 

 

Den rådande ekonomidiskursen, med dess företrädare, har över tid påverkat samhället i grunden genom att vi nu tvingas förhandla om samhällets mångfald och om hur vi ser på värdet av kultur. Pågående, hörs samtal från ett utsnitt av politiker att kultur bör vara ekonomiskt självbärande, utan att riktigt förstå de värden som vårt samlade kulturarv besitter i dess fulla innebörd. 

I och med detta, är bevarandet av kulturell mångfald i högsta grad politisk. Därför har politiker, lokalt och nationellt, ett gigantiskt ansvar och på samma gång makt att fatta beslut som kommer påverka kulturens förutsättningar positivt eller negativt. Beslut som kommer skicka ekon in i det svenska samhället, långt in i framtiden.