För två år sedan blev min hustru och jag Pitebor på riktigt. Tidigare var vi skrivna i kommunen, men bodde nära Lulegränsen. Piteå-Tidningen har vi läst nästan dagligen i flera år.
Vi blev fästa vid den lilla staden vid vattnet. Gågatan, där det sommartid pratades mycken norska. Så läste vi om hamnstyrelsens ordförande (S) som glömde att betala hyra för sin segelbåt som stod i hamnens förråd. Hamnen som glömde att skicka faktura. Allt slutade i ett hoppsan.
Detta hoppsan visade vägen. Därefter har den ena incidenten efter den andra avlöst den andra. Nu är det inga incidenter längre, nu är det präktiga skandaler. De flesta Piteborna känner till dessa tack vare PT, de behöver ej upprepas här.
Socialdemokraterna har styrt Piteå i decennier. En mänsklig egenhet är att makt korrumperar, den är ej enbart bunden till politiken. En stärkande ökenvandring efter valet hade varit hälsobefrämjande för det maktbärande partiet, men så blev det ju inte.
Nu försöker kapitalet och industrin slå sig ihop med S-politiken för att från detta göra något som man tror gagnar alla Pitebor inklusive Lindbäcks. Istället visar detta på någon form av lokal planekonomi.
Marknadsekonomin har kommit på undantag.
Björn Wennman