Under de närmaste decennierna kommer det att hända mycket i Norrbotten. Det fossilfria stålet i Boden. Redan nu använder Volvo till liten del fossilfritt stål i sina lastbilar. Grafitgruvan i Nunasvaara är inne i en provperiod. Grafit är en viktig del i batterier och därmed elbilar. Kaunis Iron. Tillsammans med Volvo testar man stora malmtransportbilar drivna med el.
Allt hänger ihop.
Kalkbrottet i Jokkmokk. Gotland har snart spelat ut sin roll som betydande cementproducent. Man har till och med pratat om import av cement från Kina. Regeringen har hittills sagt nej till Norvijaur, men vi får se när det blir markant brist på cement i Sverige.
Norrbottens konstgödselindustri är bara löst skisserat.
Överallt behövs insatsvaror transporterade på Norrbotniabanan. Innan banan är på plats kommer säkert nya, hittills okända, transportbehov att kräva sitt utrymme. De gamla behoven finns alltid i botten, import som export.
Därför är det viktigt att Norrbotniabanan fungerar dygnet runt, året runt. Även planerade broöppningar är ett hinder. Hittills har Banverket uttryckt sig svävande runt tillförlitligheten hos en öppningsbar järnvägsbro över Pitsundet. ( Banverket Ju 140).
Vill Piteåborna bygga en fungerande bro till Norrbottens framtid?