DÀrför tackar vi nej till hyr-tandlÀkare

Varför sÀger alla regioner i landet nej till hyrtandlÀkare, tror du? skriver FolktandvÄrdens divisionschef Tomas Josefsson i sitt svar pÄ insÀndaren "Vi skulle kunna rÀdda tandvÄrden". (Arkivbild)

Varför sÀger alla regioner i landet nej till hyrtandlÀkare, tror du? skriver FolktandvÄrdens divisionschef Tomas Josefsson i sitt svar pÄ insÀndaren "Vi skulle kunna rÀdda tandvÄrden". (Arkivbild)

Foto: Jennifer Sjödin

InsÀndare2019-09-24 15:35
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

REPLIK / Med anledning av: insÀndaren "Vi skulle kunna lösa tandlÀkarbristen" (18/9).

Varför kan/vill inte tandvÄrden anlita bemanningsföretag för att öka de bristfÀlliga resurserna i tandvÄrden? Det undrar insÀndarskribenten Johan Gunne i PT.

DÄ Àr det intressant att konstatera att hela övriga tandvÄrdssverige, precis som vi i Norrbotten, sÀger nej tack till inhyrd personal.

Varför har dÄ alla regioner i Sverige kommit till samma slutsats?

Systemet med inhyrd personal har lett till att den offentliga vÄrdekonomin belastats med kostnader som vÄra gemensamma skatter inte förmÄr tÀcka.

Av det skÀlet har samtliga regioner i Sverige beslutat att minska eller helt eliminera beroendet av hyrpersonal.

En ofta framförd synpunkt frĂ„n uthyrningsbranschen Ă€r att ”det inte kostar nĂ„got”. En anmĂ€rkningsvĂ€rd Ă„sikt med tanke pĂ„ att lönekostnaden för inhyrda tandlĂ€kare Ă€r mer Ă€n dubbelt sĂ„ hög som för vĂ„r ordinarie personal.

Uttalandet visar pĂ„ en okunskap om FolktandvĂ„rdens verksamhet. Vi bedriver inte privat tandvĂ„rd dĂ€r vĂ„rdgivaren sjĂ€lv bestĂ€mmer vilka denne vill behandla och betrakta som ”sina” patienter.

FolktandvÄrdens uppgift Àr att i första hand bedriva akuttandvÄrd för barn och vuxna. DÀrefter planerad avgiftsfri tandvÄrd för barn och unga vuxna mellan 3 och 23 Ärs Älder. Sedan tandvÄrd för sÄ kallade intygspatienter, alltsÄ patienter med utökat omsorgs- och vÄrdbehov, mÄnga gÄnger Àldre och multisjuka men Àven yngre patienter med komplexa sjukdomar eller psykiska problem. Efter det ska de patienter som tecknat frisktandvÄrdsavtal erhÄlla vÄrd.

DÀrefter kommer den grupp som skulle fÄ delfinansiera de höga lönekostnaderna, vanliga betalande patienter. För en ekonomi i balans skulle detta ocksÄ mÄsta ske till en vÀsentligt ökad tandvÄrdstaxa.

VÄrden av de nÀmnda, prioriterade patientgrupperna krÀver ett modernt, teamorienterat arbetssÀtt med hög grad av kompetensvÀxling. Norrbotten har kommit lÄngt i utvecklingen av ett sÄdant arbetssÀtt.

En inhyrd tandlÀkare i FolktandvÄrden mÄste dÀrför arbeta med de nÀmnda patientgrupperna och göra det pÄ ett sÀtt man i mÄnga fall inte har nÄgon erfarenhet av.

Vill man arbeta mer ”som man Ă€r van vid” gör man det genom att etablera en privat tandklinik. Det rĂ„der fri etableringsrĂ€tt, sĂ„ det Ă€r inget som hindrar exempelvis LĂ€karjouren att öppna kliniker i lĂ€net.

En mycket viktig faktor till:

NÀr löneskillnaderna mellan den egna personalen och den inhyrda blir sÄ iögonfallande stor uppstÄr ett annat och redan upplevt fenomen.

De redan anstÀllda sÀger i högre grad upp sig för att senare Äterkomma till arbetsplatsen som inhyrda. Men nu med betydligt högre kostnader för de som ska betala, skattebetalare och tandvÄrdskunder.

Detta tenderar att skapa det beroendeförhÄllande som vi nu ser i hÀlso- och sjukvÄrden. VÄrt nej tack till inhyrda kvarstÄr.

LĂ€s mer om