Jag ställer mig frågande och förundrad över Piteå kommuns behov att ta till rättsliga åtgärder mot enskilda individer för att driva sakfrågor till din spets.
Läser i tidningen att det är dags igen, i detta fall om avtalet att bedriva kaféverksamhet i Badhusparken.
Förra gången var det uppmärksammade och skamliga fallet med Evelina som fråntogs sin rätt till ett drägligt liv med sin taktila teckenspråkstolk. Vad handlar detta om? Eftersom andra sakkunniga i ovan nämnda fall menar på att lagar och paragrafer inte är fastställda att bara kunna tolkas på det sätt som Piteå kommun väljer att göra undrar jag – vad handlar det då om?
Bor jag i en kommun som använder sig av maktfullkomlighet? Eller är det så att paragrafryttare är något man ska ha som merit i sitt CV vid anställning? Eller är det avsaknad av kompetens?
Jag känner mig ledsen, besviken och väldigt upprörd över att människor i Piteå kommun måste slåss för sina rättigheter mot något som i texter beskrivs som en välkomnande stad som har allt. Ja till och med är det väl hit man kommer när man kommer hem!