Bondökanalen – ur ett annat perspektiv

Som närboende visste man hur allt skulle bli. Men det finns andra perspektiv också, hur stugägarna drabbas till exempel, skriver signaturen Stugägare.

Bron över Bondökanalen stod färdig i juni 2016. Kostnader och bristande djup har diskuterats offentligt, nu ger sig signaturen ”Stugägare” in i debatten och ger sin syn, från ett annat perspektiv. (Arkivbild)

Bron över Bondökanalen stod färdig i juni 2016. Kostnader och bristande djup har diskuterats offentligt, nu ger sig signaturen ”Stugägare” in i debatten och ger sin syn, från ett annat perspektiv. (Arkivbild)

Foto: Jens Ökvist

Insändare2018-09-13 17:22
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag håller inte med Ralf Lindahl vad gäller trafiken av småbåtar i Bondökanalen, som enligt honom ökat sen ifjol sommar. Som sommarstugeägare har jag bra koll på båttrafiken, både stora och små farkoster och plinget från broöppnandet kan jag räkna på handens tio fingrar.

Dessvärre har vattenskotertrafiken ökat både vad gäller antal och otillbörligt höga hastigheter. Jag/vi känner oss snart som apor i bur, då våra stugor ligger 30-60 meter från både land och sjöväg. Jag förstår att ni båtägare tycker det är intressant att titta på oss med era kikare när ni passerar våra bryggor, men inte vi.

Sen har vi alla de som kör bil ut till kanalen för att titta på storverket och som oftast stannar bilen vid varenda stuginfart, inte roligt för oss boende att bli uttittade på detta viset.

Men jag tror att personsbiltrafiken kommer minska drastiskt då det är stor risk att få hjärnskakning och en sönderskakad bil på grund av den smala och oerhört dåliga vägen. Och tänk inte tanken att ta en promenad i den tidigare så vackra omgivningen, ni kanske inte kommer hem med livet i behåll, för här kör stora, tunga lastbilar vars chaufförer tror att Bondövägen är att likna vid Mantorpbanan.

Om dessa chaufförer fått hjärnskakning är ovisst. Och om ni ändå vågar riskera livet, ta med gasmask, för man vet aldrig när Sunpinefabriken så att säga lättar på trycket och då luktar det inte dyr Cologne. Som vi Pitebor säger, det luktar pengar.

Ni kanske har haft picknick ute på Bondömarinan, ta då med skräpet hem för jag tror inte ni vill kasta det i containern som står uppställd vid oljebassängen. Men om ni nu stannar till där, så ger jag följande råd: ha bilmotorn igång, ta ett djupt andetag, håll andan och kliv ur bilen, rusa till containern, släng soporna, hoppa in i bilen igen och andas ut. Kommentar onödig.

När ni så kommer ut på Haraholmsvägen - se upp! Varningsbilarna som kör före ekipagen med delarna till vindkraftverken i Markbygden, vet inte om att det råder högertrafik i Sverige, de kör nämligen på vänster sida, mot mötande trafik.

Jag och många andra har i stort sett blivit prejade av vägen. Chaufförerna tror nog att vi bilister både är blinda och döva, men då skulle vi knappast ha körkort eller hur?

Nu återgår jag till Roslundskanalen, förlåt, Bondökanalen och ställer frågan varför har ingen från kommunen hört av sig till oss stugägare på norra sidan av Bondön och frågat om vi känner till farvattnet där.

Det gör vi, vissa av oss på Bondön och Kartudden har haft våra stugor i 40 år och längre och många av oss kan farvattnet som sin egen ficka, känner till varenda stenbumling, grynna, grund, förhållanden vid både låg- och högvatten.

Men era experter vet tydligen bättre, trodde ni. Jag tycker förfärligt synd om de båtägare som fick sina båtar förstörda i fjol sommar, jag både såg och hörde det hända. Hade någon ansvarig för farledsbyggandet hört av sig till oss så hade båtägarna fortfarande haft hela och intakta båtar och mer slantar kvar i börsen.

Sen vill jag tacka Backeström för det fina fotot av havsörnen på fiskafänge ute på Bondön och som PT publicerade. Nu hoppas jag att örnen får ha sitt nya näste ifred och intakt, då vindsnurrorna står där de tidigare hade sitt bo. Hoppas bara att örnen och andra fåglar inte blir vingklippta av snurrorna.

Som ni alla förstår så är (var) Bondön ett paradis för både folk och fä, underbar natur med ovanliga växter ett rikt djurliv och fin gammelskog. Låt det förbli på det viset så att både boende och besökare får njuta av det fina som fortfarande finns kvar och förhoppningsvis i hundra år till.

Läs mer om