Föreningen Sveriges vatten- och vindkraftskommuner och Regioner, FSV, har nu även tagit vindkraften under sina vingar. Vatten och vind kompletterar varandra på flera sätt och det är därifrån vi kommer att finna merparten av vårt behov av elenergi i framtiden. Miljövänliga och förnyelsebara energikällor som tyvärr också skapar debatt. Under nästan hela 1900-talet när vattenkraften byggdes ut i landet skapades stora förändringar i många älvdalar och vattensystem. Uppdämda skogs- och jordbruksmarker i ena änden av kraftverksdammarna, torrlagda älvfåror i den andra. Försämrat fiske, försämrad jakt, problem för rennäringen. Bra för den allmänna nyttan, men ett problem för de som berördes.
Samtliga vattenkraftsanläggningar i riket har ett taxeringsvärde på totalt drygt 200 miljarder kronor. För närvarande med 0,5 procent i fastighetsskatt (1 miljard kronor/år), men under många år tidigare 2,8 procent (5,6 miljarder kronor/år). Fram till omkring 1985 gick fastighetsskatten till kommunerna, men sedan fattades beslut om att skatten skulle vara statlig och det är den fortfarande. Enorma summor pengar har försvunnit från kommuner och regioner sedan dess. Mer än 100 miljarder kronor i intäkter har ryckts undan från framförallt de sju nordligaste länen, som står för drygt 90 procent av svensk vattenkraft. I gengäld kan bygderna söka medel om cirka 125 miljoner kronor för hela Sverige – en struntsumma i sammanhanget. Som jämförelse kan noteras att en medelstor kommun med cirka 30 000 invånare omsätter cirka 2 miljarder kronor per år.
Vi ser nu att vindkraften går nu i samma fälla som vattenkraften gjorde – vi får släppa till mark, vi får miljöer som för många är oerhört störande, utan att få någon annan ersättning än de sökbara bygdemedlen. Självklart skall kommuner och regioner som upplåter mark och miljö för energiproduktion ha en skälig ersättning – då det gynnar medborgare. Beskattningen skall ske där värdena uppstår så att befolkningen blir mer positiv till utbyggnad av energiproduktion.
De sju skogslänen har inte haft någon befolkningstillväxt på 40 år medan övriga landet har ökat sin befolkning med 1,4 miljoner invånare inom samma tid. Det har betyder att cirka 1,7 miljoner invånare i skogslänen får bära en allt tyngre skattebörda. Vi har samma krav på oss som i övriga Sverige att ha likvärdig utbildning, vård och omsorg men trots det har skattetrycket ökat med skatteutjämningssystemet.
Om vi i den norra landsänden hade samma beskattning på kommun och regionnivå som övriga Sverige, så skulle skattetrycket sjunka med drygt 11 miljarder per år. Var finns logiken och rättvisan i detta? Är det verkligen vi som skall bära Sverige på våra axlar?
FSV jobbar för att öka trycket på politikerna så att beskattningsreglerna för vind- och vattenkraft ska förändras.