Med anledning av: Insändaren ”Säg nej till en tågstation i vackra Södra hamn” (31/8), ”Norrbotniabanan måste byggas” (8/9) och andra efterföljande reaktioner på detta.
Kan ”den döda ormen” över Piteå vara något som orsakas av oenighet inom styrgruppen och som därmed är självförvållat.?
Äntligen har nu synpunkter på Botniabanans korridorer setts på insändarsidan. De synpunkter som har framförts gör att jag inte behöver damma av mina gamla insändare.
I början på 2003 tog jag kontakt med Piteå-Tidningen och bad dem att att redovisa de tre alternativen för bansträckningarna.
PT gjorde det på ett utmärkt sätt under tre dagar, den fjärde dagen fick Piteborna tycka till om alternativen.
Många synpunkter framfördes, men de flesta föredrog alternativ Syd.
Dessa synpunkter har inte kommenterats eller beaktats.
Om bron över Pitsundet läggs på samma höjd som vägbron, så får nog bron bli längre över land. Detta på grund av lutningskravet 10 procent på spåret. Alternativt banvall 10 meters höjdskillnad = 1 kilometer.
Väl framme vid stan ska man passera Södra stadsfjärden med risk för att genomströmning av friskt älvatten hindras. Jämför med Fåröbron.
Bron kommer att medföra buller som bär långt över vatten, dessutom begränsar det båtlivet effektivt.
Samma synpunkter gäller för Norra fjärden. Ytterligare ett förslag har kläckts med spår förbi sjukhuset intill stadshuset över mot Noliaområdet??
För mig är Sydalternativet det vettigaste och billigaste som borde tilltala Banverket. Snart är vi 43 000 innevånare, att ha resecentret med gångavstånd det om något är väl utopi.
Transporter till och från resecentret sköts av miljövänlig lokaltrafik med tider som ansluter till tågtider.
Min förhoppning är att:
1) Vår fina naturmiljö med vackra vattenytor skonas i möjligaste mån till glädje för kommande generationer.
2) Prestige läggs åt sidan av de styrande .
Vi lever i en demokratisk kommun med ett demokratiskt system. Innebär det folkomröstning i frågan om Botniabanans sträckning?