Hybrits pilotanlÀggning i LuleÄ.
â Just nu ser vi inte att vi sjĂ€lva ska behöva bygga vindkraft men vi vet inte hur det ser ut om 10â20 Ă„r. Bilden kan förĂ€ndras, sĂ€ger Stefan Savonen, koncernansvarig för energi- och klimatfrĂ„gor i LKAB.
Utvecklingen Àr en följd av den omstÀllning till fossilfritt jÀrn som LKAB planerar för sin verksamhet, med en oerhört elkrÀvande produktionen av vÀtgas som grund.
Produktionen i Malmberget Àr först ut att förÀndras. HybritanlÀggningen och ytterligare tre jÀrnsvampverk ska byggas. Samtidigt ska LKAB Àven anlÀgga industriparken Reemap pÄ Svartön i LuleÄ.
LKAB behöver ett tillskott pÄ 20 terawattimmar (TWh) grön el fram till 2030. Sedan stegras elbehovet successivt fram till att LKAB stÀllt om helt Är 2050, dÄ bolaget behöver 72 TWh.
Det kan jÀmföras med att hela Sveriges elkonsumtion i dag Àr 140 TWh.
â I dag Ă€r vi i fasen "hur ska vi sĂ€kra att vi fĂ„r den vĂ€tgas vi behöver?". Man kan sĂ€ga att nĂ€r det gĂ€ller den första delen, för Ă„ren 2022 till 2030, sĂ„ kĂ€nner vi oss trygga. Ăverskottet i Sverige i dag Ă€r cirka 25â30 TWh per Ă„r. Vi ser att det finns planer pĂ„ ytterligare produktion frĂ„n vindkraften som Ă€r pĂ„ vĂ€g in. Vi har ocksĂ„ förhandsbesked frĂ„n Svenska kraftnĂ€t för vĂ„ra första steg, sĂ€ger Stefan Savonen.
LKAB har tidigare varit delÀgare i vindkraftsbolag.
NÀsta fas för LKAB Àr att sÀkra kraften för Ären efter 2026.
En fortsatt utbyggnad av vindkraften Àr grundbulten i framtidens elproduktion, enligt besked frÄn bÄde regeringen och Energimyndigheten. Och LKAB har ingen annan Äsikt.
â VĂ„rt huvudfokus Ă€r att medverka till att utvecklingen av vindkraften fĂ„r möjlighet att fortsĂ€tta. Takten behöver öka i framtiden. Vi för diskussioner om samarbeten med olika aktörer, vilka kan jag inte sĂ€ga. Men generellt finns olika incitament som en stor kund som LKAB kan anvĂ€nda sig av för att medverka till att andra företag kan ta beslut att bygga. I dag finns ingen brist pĂ„ de som vill bygga. Det Ă€r tillstĂ„ndsfrĂ„gan som Ă€r begrĂ€nsande.
LKAB:s strategi för energiförsörjning utesluter varken kÀrnkraft eller egna investeringar i vindkraft.
Stefan Savonen fortsÀtter:
â Det vi kan göra Ă€r att visa pĂ„ behoven som finns, och att det Ă€r helt nödvĂ€ndigt för vĂ„r omstĂ€llning att elen finns dĂ€r nĂ€r vi behöver den. SamhĂ€llet, politiken och vindkraftsföretagen behöver jobba gemensamt.
Om LKAB Ă€ndĂ„ skulle se sig tvingat att bygga vindkraft sjĂ€lv, hur skulle en sĂ„dan lösning se ut? Ăr det en möjlighet att skapa dotterbolaget "LKAB vindkraft"?
â Jag vill inte spekulera i det. Men LKAB har tidigare varit delĂ€gare i vindkraftsbolaget Vindin och vi utesluter ingenting.
I Finland finns exempel pÄ att tillverkningsindustrin löst energifrÄgan sjÀlv, genom investeringar i kÀrnkraft. PÄ kontinenten Àr det inte ovanligt att industriföretag samtidigt som man bygger en fabrik bygger en elproduktionsanlÀggning, ofta kolkraft, och kopplar ihop dem.
â Som sagt, möjligheten att bygga och direktkoppla egen vindkraft finns. Men ur ett samhĂ€llsperspektiv Ă€r det inte att föredra. Vi vill utnyttja befintligt elnĂ€t.
Risken för ett stigande elpris Àr nÄgot som LKAB vÀger in i sin strategi, enligt Stefan Savonen.
Samtidigt höjs starka politiska röster för den planerbara energiproduktion som kÀrnkraften utgör. Utvecklingen, med smÄskalig kÀrnkraft (SMR) och att EU-kommissionen vill klassa kÀrnkraften som hÄllbar, har bidragit till det.
â Det Ă€r en teknik som utvecklas nu. Med de regler som Ă€r aktuella för kĂ€rnkraft i Sverige i dag sĂ„ funkar det inte. Men om det blir aktuellt i framtiden mĂ„ste vi givetvis titta pĂ„ det. Vi kan inte stĂ€nga nĂ„gra dörrar, sĂ€ger Savonen.
Svenska kraftnÀt utreder en utbyggnad av stamnÀtet nord-syd, nÄgot som kan leda till att elpriserna jÀmnas ut över landet och att dÀrmed de lÄga priser som gÀller i norra Sverige höjs avsevÀrt.
â Vi kommer att vara kĂ€nsliga för kraftigt ökade elpriser, sĂ„ Ă€r det. Men det kommer vi vara Ă€ven om vi till viss del producerar vĂ„r egen el. Det bĂ€sta sĂ€ttet att motverka den sĂ„rbarheten Ă€r att se till att det finns mycket produktionskapacitet, bĂ„de i norr och i andra delar av landet.
Har ni en strategi för hur ni agerar vid kraftigt ökade elpriser?
â Vi har modeller för alla olika scenarior. Men hur de ser ut Ă€r ingenting jag gĂ„r ut med i dag.
Men risken för ökade elpriser Àr inget ytterligare incitament för er att utreda egen elproduktion?
â Nej, men det ingĂ„r i hur vi övergripande ser pĂ„ frĂ„gan. AlltsĂ„ att vi helst inte vill bygga sjĂ€lv utan i stĂ€llet initiera att andra bygger. Men det kan ocksĂ„ bli sĂ„ att vi bygger sjĂ€lva.