Det är vår atmosfär som gör himlen blå. Hade vi inte haft någon atmosfär hade himlen varit svart och vi hade kunnat se stjärnor mitt på dagen. Solljuset är sammansatt av olika färger. När våra ögon träffas av alla färger på en gång verkar ljuset vara vitt. Gaspartiklarna i luften har en storlek som är mindre än ljusets våglängd. Detta gör att det kortvågiga blåa ljuset sprids mest, vilket i sin tur gör att det blå ljuset blir mer påtagligt än det gröna, gula och röda ljuset och vi uppfattar himlen som blå. Ju torrare luften är, desto blåare blir himlen. Stoftpartiklar och vattendroppar har en storlek som är större än ljusets våglängd, och gör även himlen grumlig. Fuktig luft från havet eller stoftrik luft från Centraleuropa kan skapa blåvita eller ljusgråa himlar. Graden på himlens blåa färg kan också ge en prognos för hur vädret kommer att bli. En extremt mörkblå himmel i samband med obegränsad sikt tyder på ett labilt väderläge och en plötslig försämring av vädret kan hända. En himmel som däremot är måttligt till lysande ljusblå tyder på att det vackra vädret kommer att fortsätta. Om det sker en övergång från den blå färgen till vitt eller grått, och i samband med dis, kan man förvänta sig att det kommer att ske ett väderomslag.
