Som mått på risk för åska kan man bland annat använda sig av något som kallas för Convective Available Potential Energy (CAPE) samt Lifted Index. CAPE är ett mått på mängden energi som finns tillgänglig för konvektion. Den är direkt relaterad till den maximala potentiella vertikala hastigheten hos uppåtvindarna och ju högre värdet är, desto större är risken för åska. I åskmiljöer kan observerade värden ofta överstiga 1000 joule per kilogram (j/kg) och i extrema fall kan de vara över 5000 j/kg. Men det finns inget tröskelvärde för när risken för oväder är överhängande. Lifted Index används också vid riskbedömning och är ett mått på atmosfärens stabilitet. Vid konvektion stiger luftpaket (eller bubblor av luft) som värmts upp vid marken och är varmare än omgivande luft uppåt. Lifted Index definieras som det stigande luftpaketets temperatur när den når den höjd där lufttrycket är 500 hPa (vid ca 5500 meters höjd), subtraherat från den omgivande luftens rådande temperatur på samma höjd. Om Lifted Index är ett stort negativt tal betyder det att luftpaketet är mycket varmare än omgivande luft och det fortsätter att stiga. Åskväder drivs av starka uppåtvindar och Lifted Index är därför ett bra mått på atmosfärens potential att bilda åska, men andra villkor måste ju också uppfyllas.
