I onsdags morse åkte jag tåg från Norrköping till Stockholm och fick då vara med om en härlig upplevelse. Under denna resa kändes det som jag färdades genom ett trolskt land långt från den verklighet jag egentligen befann mig i. Vi passerade ett flertal mindre sjöar och vattendrag och utanför fönstret såg det ut som att älvor dansade i den vackra morgonsolen. Det jag egentligen såg var sjörök som oftast bildas just under höst och vinter. Vatten avkyls långsammare än luft och det medför att sjöar och vattendrag är varmare än luften under hösten. Det var även en kall morgon och min termometer visade inte mer än +3.6 grader när jag gick hemifrån. Sjörök bildas när vattenytor kommer i kontakt med betydligt kallare luft. Vattnet avdunstar och vi får då ett fuktigt luftskikt som har i princip samma temperatur som vattnet. Den uppvärmda luften börjar stiga i en blåsliknande form och blandas med den omgivande kallare luften. Vattenångan kondenseras och det bildas i sin tur ett tunt skikt med dimma precis vid vattenytan som oftast bara sträcker sig ett par meter upp i luften. Det förekommer en livlig vertikal rörelse i detta dimskikt vilket ger ett ojämnt och rörligt utseende. Det ser ut som att sjön ryker och därmed har detta dimskikt fått namnet sjörök.
