Klimatsystemet har inre variationer även om all den yttre påverkan är den samma. Det finns storskaliga och fleråriga oscillationer (svängningar) i väderläget som återkommer gång på gång. Nordatlantiska oscillationen är en sådan naturlig svängning. Denna oscillation är baserad på tryckskillnaden mellan Isländska lågtrycket och det Azoriska högtrycket. Om tryckskillnaden är stor säger man att det är i en positiv fas (NAO+) och skillnaden är liten är det i en negativ fas (NAO-). En positiv fas innebär att västanvindarna blir kraftiga och lågtrycken styrs in mot Skandinavien. Detta medför att vintrarna för vår del blir mildare och blötare. Om istället fasen är negativ så minskar västanvinden och lågtrycken tar en annan bana söder om oss. Då får vi en kall och torr vinter. För Grönland och norra Kanada har denna oscillation motsatt effekt. NAO+ innebär en kall och torr vinter och NAO- en mild och blöt. Under en lång tid hade vi en positiv fas, vilket gav oss milda och blöta vintrar. Men förra året vände trenden och som ni kanske minns var vintern riktigt kall och snörik. Just nu är inne i en negativ fas. Detta betyder däremot inte att hela vintern behöver bli kall. Det kan snabbt vända och bli mildare igen.