Vinteråska är inte ett helt ovanligt fenomen även om det inte förekommer åskväder lika ofta som på sommaren. Moln bildas på precis samma sätt vintertid som sommartid. Det som gör att åska är ovanligare under vintern är de lägre temperaturerna i luften. Låga temperaturer hämmar nämligen bildningen av åskmoln. De kraftiga bymoln som senare blir åskmoln kan bara uppstå där det är gott om fuktighet i luften. Ju varmare luften är desto mer fukt kan den innehålla. I den torra och kalla luften finns inte lika mycket energi att hämta. Åska på vintern är vanligast i kusttrakterna, speciellt vid västkusten samt ett par tre mil in över land. Oftast rör det sig om enstaka blixtar vilket gör att de kan vara lätta att missa. Vinteråska förekommer också ofta ut över vatten eftersom havet är relativt varmt jämfört med den kalla luften i atmosfären. Åska i samband med snöfall kallas just för snöåska. Det omnämndes första gången redan år 1624 av Johannes Bureus som den 21/12 skrev: "Julenatt har 5 gånger synts ljungeld på Gladhe". Ljungeld var det vanligaste ordet för blixt fram till slutet av 1700-talet.
Åskguden hindras inte av lite kyla!
Så jobbar vi med nyheter