Samhällsansvar

21:e söndagen efter Trefaldighet

På söndag handlar det om samhällsansvar. Hur känner du inför det? Har vi ansvar för vad som händer och sker i samhället? Tar vi det ansvaret eller lämnar vi över det till politiker och anställda inom den offentliga sektorn?
När vi har tänkt en stund på frågan tror jag nog att de flesta av oss inser att vi har ett gemensamt ansvar. Vi bygger vårt samhälle tillsammans, inte minst i våra relationer med varandra. I ansvaret ligger även omsorgen om den lilla människan, de som kommit i kläm, de som inte andra ser eller vill kännas vid. Om inte vi bryr oss, vem skulle då göra det?
I en av texterna på söndag möter Jesus en liten man. Sackaios var liten till växten, men även i folks ögon. Han var föraktad av alla. Som tullindrivare hade han lurat pengar av många människor och stoppat i egen ficka. Det var inte konstigt att alla avskydde honom. Men Jesus var - som vanligt - annorlunda. När han kom till staden var Sackaios nyfiken, precis som alla andra, men skammen gjorde att han gömde sig uppe i ett träd, för att inte bli sedd, för att inte behöva möta folkets hat. Men Jesus stannade till under trädet, såg Sackaios sitta där, och ville gärna hälsa på hemma hos honom. Jesus såg honom och hans behov. Skammen lyftes av honom när han blev sedd och bekräftad. Skulden betalade han tillbaka. Sackaios blev förvandlad och upprättad i detta möte med Jesus. Han fick ett nytt liv.
Här har vi mycket att lära oss. Tänk om vi hade samma blick som Jesus hade för de människor som kanske bara behöver bli sedda för att bli förvandlade. Tänk om vi kände samma omsorg om varandra. Då tar vi verkligen vårt samhällsansvar.