Påskdagen
Så låter Kristusropet i den lilla landsortskyrka i norra Italien där jag befinner mig på påsknattsmässa. Kyrkklockorna ringer, man har tagit med alla möjliga instrument och kastruller som gör väsen, folk hälsar varandra ”Glad påsk!” och stämningen är varm och glad. Fastetiden är över och man firar vad Jesus gjorde under de intensiva dagarna i Jerusalem. Kristen tro är tydlig med detta centrum: är detta inte sant, så är hela kristendomen en stor lögn och vi kan egentligen lägga ner precis allting (se exempelvis 1 Kor 15). Jesus gjorde det möjligt för oss att komma nära Gud Fadern samt att lära känna Gud i, och genom, gemenskapen med den helige Ande. Detta gjorde Han, när Han utraderade all den synd som skiljde mig från Gud och den skam jag känner, genom att dö och uppstå. Det är detta som är evangelium, evangelium som betyder ”glatt budskap”!
Det är intressant att se hur människor får ta del av detta evangelium i påskdagens evangelietext. De allra första som får ta del av evangeliet, och också berätta evangeliet, är kvinnorna vid graven. De går och berättar det glada budskapet till de andra lärjungarna. Men det är inte bara med entusiasm som detta budskap om evangelium tas emot, utan det mötte också motstånd hos vissa (se Matt 28:11-15). Det finns en sådan enorm kraft i evangeliet, och det glada budskapet möter också motstånd än idag. Det får vi vara medvetna om. Höjdpunkten är när alla lärjungarna möter den uppståndne Herren, och de faller ner och tillber Honom. Sen talar han till dem, och också till oss. Orden känner vi kanske igen från Matteus 28:16-20, men är verkligen värda att läsas många gånger.
I vilken situation du än befinner dig i just nu, om du är på toppen eller på den riktiga botten, så vill påskens budskap nå också dig. Det är till honom vi får komma och ta emot det överflödande liv som bara Han kan ge, och med tacksamhet får vi stämma in i det bästa budskapet som någonsin funnits: ”Kristus är uppstånden!”
En välsignad påskhelg önskar jag dig! Glad påsk!