9:e efter Trefaldighet
Bibeltext: Lukas 16:1-13
Alla relationer ska påverka oss. Relationen och kontakten med människor är förpliktigande. De ställer krav på oss. Att vi både ger och tar, lyssnar och agerar. En relation är döende när dessa krav inte längre ställs. Då spelar den andre inte längre någon roll för oss. Men våra djupa relationer innehåller också kravlöshet. Att bara få vara. Allt detta påverkar vårt sätt att bete oss. Den jag ser och känner namnet på är svårare att skada eller förbise än den jag saknar kontakt med. Kravet och vilan från krav behövs båda för att hålla oss på rätt väg.
Denna spänning i relationen är densamma om vi tänker på Gud. Vi säger ofta i kyrkan att den kristna tron inte är en religion, utan en relation. Fint som slagord i vår individbesatta tid, dessutom alldeles sant. Gud sträcker ut sin hand till oss genom Jesus Kristus. Det kravlösa får ett oändligt djup. Var närvarande i ditt liv! Låt krav och kravlöshet få den plats de ska ha, för att mogna ännu något mer. Pengar och materiella tillgångar är sällan en hjälp när relationer och livet ska fördjupas. De söver oss snarare i en falsk trygghets sömn och skymmer vår blick för medmänniskors nöd.
Bön: Gud, hjälp oss som fått mycket gott att hjälpa andra i nöd.