Beredd på vad som helst

Söndagen före Domsöndagen
Tema: Vaksamhet och väntan
Bibeltext: Lukas 12:35-40
Kan man vara förberedd på allt som kan ske? Den som tror det måste ha för stor självbild och för liten världsbild. Men man kan nog vara mer eller mindre redo att möta livet som det är. Mer eller mindre beredd på det oväntade. Eller man kanske inte ska säga beredd, utan öppen istället.
Det finns, eller fanns, ett uttryck efter en god måltid då man sa: "Nu är jag beredd på vadsomhelst!" Maten, sällskapet, kanske hela stämningen hade försatt en i ett sådant tillstånd av tacksamhet och fullkomlig mättnad, till kropp och själ, så att man kände sig mätt, inte bara på mat, utan på allt. Med andra ord: "Efter denna fullkomliga upplevelse gör det ingenting om döden tar mig - jag har fått ut tillräckligt av livet!" Men inte vill man dö, den goda mättnaden har gett en aptit på livet.
Men man kan ju också vara sårad som människa. Uppgivet kan man säga: "Livet har farit så hårt fram med mig, så mig kan inget överraska eller skada längre. "Med en grå dysterhet över sig sprider man en anda av tomhet kring sin person. Men inte vill man dö, hopplösheten räcker ända in i evigheten, så den grå tomheten är allt man vågar förvänta sig.
Helgens bibeltext ger inget snabbfix vad gäller detta. Den ber oss att vara beredda, eftersom Människosonen (Jesus) ska komma tillbaka oväntat. Detta bibelord och många fler har blekts med tiden. Många gånger har det utropats att tiden för detta är inne. Lika många gånger har det visat sig att man haft fel.
Hur kan man leva "beredd"? Jag tror att man blir öppen genom att öppna sig. Att vara inför Gud i bön och människor i samtal gör att vi kan helas, som individer och som gemenskap där det behövs. Att leva beredd är att inte vara rädd för framtiden, det okända, livet, eller döden. Gud hjälpe oss, Amen!