Att leva tillsammans

Bibelhänvisning
20:e söndagen efter Trefaldighet
Vad vore livet utan vänner? Mina bästa vänner är sådana som ställer upp i ur och skur. Det är ju som talesättet säger: "I nöden prövas vännen". Även om vi skulle bo långt från varandra, så består vänskapen genom åren.
På söndag möter vi i våra kyrkor den underbara berättelsen om Rut. Där ser vi den sanna vänskapen mellan Rut och hennes svärmor Noomi. Båda hade förlorat sina makar och Noomi bestämde sig för att gå tillbaka till sitt land. Hon ville att Rut skulle stanna kvar i sitt hemland, men Rut säger: "Tvinga mig inte att överge dig och vända tillbaka. Dit du går, går också jag, och där du stannar, stannar jag. Ditt folk är mitt folk, och din Gud är min Gud. Där du dör, vill jag dö, och där vill jag bli begraven. Herren må göra mig vad som helst - endast döden skall skilja oss åt." (Rut 1:16-17). Det är sann vänskap! Det visade sig senare att denna trofasta vänskap beredde vägen för en tryggad framtid i det nya landet. Rut gifte sig med Boas och många hundra år senare föddes Jesus Kristus som en av deras ättlingar.
Hur ser vår vänskap ut här i Pitebygden? Vågar vi sträcka oss ut, utanför den inre kretsen? Vågar vi bygga nya vänskapsrelationer med nyinflyttade? Är vi beredda att innesluta även flyktingar och invandrare i vår gemenskap? Jag är övertygad om att med en större öppenhet, kärlek och generositet kommer vi att kunna leva tillsammans i ett allt vän-ligare samhälle, i ordets rätta bemärkelse. Det tror jag vi alla behöver.