Det är inte för mig själv
jag försakar eller plåga min själ
nej det är för hungern i mitt begär
I längtan uppstod den,
den innerliga saknaden
Jag ville så gärna leva
och få känna
vem du är
jag håller dig så oändligt kär
Att väcka en känsla som sover
var inte jag den rätta för
Jag bär min ömhet
till ett fruset hjärta
till den dag jag dör
och ingen enda ska fråga varför