Vågbildning

Då det börjar blåsa över en spegelblank vattenyta uppstår en strömning som åstadkommer turbulens. Turbulensen framkallar tryckförändringar som gör att vattenytan bryts sönder. Vinden får tag i dessa "rynkor" och de börjar växa. De små vågorna är först skarpa men börjar sedan växa samman på längden. De tre viktigaste faktorerna som inverkar på vågornas tillväxt är vindens varaktighet (hur länge det har blåst från ett visst håll), vindens styrka och s.k. blåslängd. Blåslängden motsvarar avståndet till stranden lovart, eller mer generellt vindens verkningssträcka. När en stadig vind blåser från samma riktning tillräckligt länge, är det blåslängden som bestämmer hur höga vågorna blir. Luftens och vattnets temperaturskillnad har också konstaterats inverka på vågornas tillväxt. Då vattnet är varmare än luften, växer vågorna något snabbare än vid omvända förhållanden. Sådan är situationen oftast på hösten, men höstens och vinterns höga vågor beror ändå främst på att det oftare råder hårda vindar under den tiden på året än under sommarhalvåret. Havsområdet söder om Åland har ett av de svåraste vågförhållandena på Östersjön. 2004 mätte den signifikanta våghöjden där 7,7 meter och den högsta enskilda vågen var 14 meter. Informationen kommer från Havsforskningsintitutet, www.fimr.fi/sv.