Med vädret i halsgropen För knappt ett år sedan fick jag äran att jobba som meteorolog på ett segelflyg-SM i Uppsala. Inför att ge mig ut och arbeta i verkligheten och dessutom sitta som en udda fågel mitt ibland ”kunderna” var jag något nervös.
Man funderar på och motiverar givetvis alltid sina prognoser noggrant men det blir något annat när man verkligen ska ta del av vädret man prognoserat och dessutom sitta med risken att få höra glåporden från 50 piloter som blir snuvade på en utebliven flygdag. Och det skulle bli min mest hopplösa vädervecka hittills. Vädret kom ständigt från sydost vilket hör till ovanligheterna och är mycket svårt att göra prognoser för. Jag lovade regn men regnet nådde aldrig fram, jag lovade kraftig åska men det blev den lugnaste och tristaste dagen på hela veckan och så höll det på. Men lite fick vi flyga i alla fall.
Jag fick under tävlingen disponera ett flygplan för att verifiera prognosen och ge mig upp först av alla för att se när vädret var starkt nog att bära 50 ekipage. Och jag kan lova att jag slet – varje dag. I svagt men turbulent väder brottades jag med flygplanet och försökte att hitta uppvindar för att hålla mig i luften.
Vem trodde att meteorologi kunde vara fysiskt krävande? Jag hoppas att mitt slit någonstans kan ha gjort mig förtjänt av en god säsong 2014.