SPF Seniorerna Häggen har anordnat en resa till Riga. Den har nu gått av stapeln och det var fjorton medlemmar som reste. Resan startade i svinottan från Piteå busstation och gick sedan med flyg – sista biten från Rigas flygplats. Till hotellet färdades man i ryska personbilar, gamla modeller men ytterst välhållna och valputsade.
Prydligt och välhållet var även hotellet som låg centralt i anslutning till den gamla staden.
Förflyttningar både till sevärdheter och till restauranger gick hela tiden till fots. Alla var nöjda med arrangemangen och efter den första dagens skyfall var även vädret ett glädjeämne.
Gruppen hade en reseledare/guide som motsvarade de högt ställda förväntningarna. Det var en kvinna, Renate Meija, som utbildat sig till tolk i Riga och i Sverige, delvis som stipendiat. Hon behärskade svenska till fulländning men det bästa var hennes förmåga att blanda fakta om landet och dess historia med personliga erfarenheter. Hon kom väl ihåg tiden under sovjetiskt ok då det var ont om livsmedel, många svalt och den som kunde odlade själv.
Så var det i hennes familj där självförsörjning av grönsaker och frukt rådde under många år.
Lettland firar nästa hundraårsjubileum som självständigt land och festligt firande planeras. Letterna vet att värdera sin självständighet. Det finns en stolthet över den egna flaggan och det egna språket.
Riga har bevarat många äldre byggnader, några är i ganska dåligt skick men många är också varsamt renoverade. Den gamla staden erbjuder vackra vyer på gator och torg. I de gamla husen har kaféer och restauranger sina lokaler och vissa har även inhysts i källarvalv.
I gruppens promenader ingick åtskilliga pauser för provsmakningar av lettiska specialiteter både av mat och dryck och även de varierande miljöerna kändes som provsmakningar.
Sista dagen i Riga ägnades åt ett område i staden med bebyggelse i jugendstil. Många av husen har varit hårt slitna och tämligen förfallna men renoveras nu och blir eftertraktade bostäder, lett av de rustade husen finns ett museum som visar hur jugendstilen yttrade sig i möbler och heminredning. Mycket kändes ganska modernt och vi påmindes om att jugendtiden inte är så avlägsen.
Det allra sista stoppet före hemresan var ett kafé där bakelserna serverades från en jättestor bricka med varierat utbud. Gott och mättande och verkligen mycket lettiskt.