PITEÅ
Följande står att läsa i notisen: Tidningen "Hemlandet" som utges i Chicago ägs av en f.d. Pitebo vid namn Boman. Samme man är även bokhandlare. Här i Piteå sysslade han med något annat, han var nämligen snickare.
Kring Bohmans liv och leverne finns inte mycket berättat. Konstateras kan dock att han 1856 flyttade till Piteå från Skellefteå, där han förmodligen var född.
Vid flytten till Piteå titulerades Bohman yngling. Vid vilken tidpunkt han sedan drog iväg till landet i väster framgår inte. Troligen i början av 1870-talet.
Vid den amerikanska folkräkningen 1880 uppges Bohman, 41 år gammal, vara direktör för tidningen Hemlandet, gift med 10 år yngre Anna, född i Sverige. I familjen finns då barnen Carl, 9, Otto, 7, Edvard 5 och Agda 1 år.
Enligt tillgängliga uppgifter slutade Gustaf Bohman 1906 sina dagar i Chicago och är begravd på Rosehill-kyrkogården. Han uppges då vara 67 år, med titeln bokhållare.
Köpte tidning
Efter den stora branden i Chicago 1871 etablerade Bohman, tillsammans med en av pionjärerna i svensk-amerikansk press i Chicago, journalisten Johan A. Enander, bördig från Västergötland, företaget Enander & Bohman. De erbjöds att för 10 000 dollar år 1872 ta över tidningen Hemlandet, som hamnat i ekonomiska svårigheter. Hemlandet fick med de nya ägarna också en god framgång. Firman grundande även bokförlag och bokhandel.
Bohman tycks efter emigrationen till USA ha lyckat skaffa sig en god ekonomisk position, med tanke på vad som betalades för köpet av tidningen Hemlandet.
Hans samarbetspartner Enander sålde sin andel 1890.
Enander förblev redaktör för tidningen ända till sin död, med avbrott för några år på 1890-talet då han verkade som professor i svenska språket och litteraturen vid Augustana College, Rock Island, och som redaktör för Svenska Journalen i Omaha, Nebraska.
År 1896 återgick Enander till befattningen som redaktör för Hemlandet.
År 1869 erbjöds en nykommen och oprövad Enander redaktörskapet för veckotidningen Hemlandet, som blivit utan redaktör och fann här sin livsuppgift. Enander avled, efter slaganfall, i en ålder av 68 år.
Med Enander som redaktör publicerade Gustav Bohman även den månatliga tidningen När och Fjärran från 1874-1877, en illustrerad publikation. Från 1879 publicerade företaget tidningen Ungdomsvännen, som efter ett par år övergick i andra händer.
Orubbligt republikansk
Veckotidningen Hemlandet började 1855 sin utgivning i Galesburg, Illinois. Grundare var pastor T. N. Hasselquist, som var tidningens redaktör och utgivare till slutet av 1858 då han överlät den till ett bland ledande svenska lutheraner bildat tryckeribolag.
1859 flyttade tidningen till Chicago och uppträdde kraftfullt mot slaveriet och stod under inbördeskriget på nordstatssidan.
Under J. A. Enaders redaktörskap och med Bohman som tidningsägare blev Hemlandet alltmer övervägande en politisk och nyhetstidning, men fortsatt nära lierad med de svenska lutheranerna.
Om tidningen berättas att den präglades av en strikt lutherskt - pietistisk grundsyn. I politiskt avseende var tidningen klart och orubbligt republikansk, vilket också var förhållandet med dåtidens svensk-amerikaner i allmänhet.,
Under många år var tidningen den mest inflytelserika bland svenskar i Amerika och en mäktig politisk faktor, som aldrig dagtingade med det republikanska partiets principer. Samtidigt kan konstaterar att ingen annan tidning verkat så för svenskhetens bevarande bland utvandrade svenskar i Amerika.
Många med kort livslängd
Tidningens inflytande kom allt mer att avmattas och i början av 1900-talet var upplagan runt 20 000 exemplar. Den utkom varje tisdag. En 16-sidig tidning i 7-spaltigt format och som kostade en dollar och 50 cent om året.
Under sina sista år var delar av tidningen på engelska. Tidningen publicerades fram till 1914 och slogs samma år samman med Svenska Amerikanaren, som under ett drygt år därefter bar titeln Svenska Amerikanaren Hemlandet.
Svenska Amerikanaren var den viktigaste liberala tidningen bland Chicagosvenskarna och hade en negativ inställning till svenskamerikanska kyrkor. Under många år var Svenska Amerikanaren och den lutherskt orienterade Hemlandet stora antagonister.
Under en tidsperiod av 60 år såg 1.150 svenska tidningar dagens ljus i Nordamerika och åtta i Kanada. Främst Illinois med 324 , Minnesota 190 och New York 110.
I 29 av 50 stater i USA har svenska tidningar utkommit. Många av dem hade en kort livslängd, men många lyckades hålla sig vid liv rätt länge.