Små anteckningar ger värdefulla ledtrådar

Johan Fredrik Hortlund äger denna bok. Piteå, Svensbyn, den 11:te Mars 1861.Så står det skrivet i den år 1859 tryckta, läderinbundna, doktor Martini Lutheri kyrkopostilla. En postilla som den 18 november 1975 blev ombunden av Piteås sista bokbindare Joel R. och Ingrid Moberg.

Mjölnare Hortlund, bördig från Hortlax och senare bosatt i Svensbyn har här klargjort vem som är ägare av postillan.

Mjölnare Hortlund, bördig från Hortlax och senare bosatt i Svensbyn har här klargjort vem som är ägare av postillan.

Foto:

Piteå2015-02-12 06:00

I slutet av boken har Hortlund, några år senare, närmare bestämt den 17 oktober 1875 antecknat: Johan Fredrik Hortlund i Piteå, Svensbyn, är bokens rätta ägare samt hans hustru Maria Katarina Hortlund i Piteå, Svensbyn.

Postillan, som är en predikosamling, har gått i arv, men var senare nära att förpassas till ett slut på soptippen då ingen tycks ha varit intresserad att föra boken vidare inom släkten. Nu är dock boken räddad till eftervärlden. Där de små anteckningar som gjorts ger värdefulla ledtrådar i ägarens släkthistoria.

Direkt från trycket

I postillans innehållsförteckningen anges att den innehåller ”en grundelig och härlig förklaring öfwer hela wår Herres och Frälsares Jesu Christi oskyldiga och dyra pinos- och lidandeshistoria, jemte en predikan och betraktelser öfwer Herrans högwärdiga nattward”.

Noteras kan att postillan knappast använts speciellt mycket att döma av bladen. Boken ser nästan ut som om den kommit direkt från trycket.

Mjölnare

Denna postilla, och för övrigt många andra läderinbundna böcker, som funnits i släkters ägo och vilka lästs och tummats i av förfäder långt tillbaka i tiden, har det inte funnit plats för i moderna tiders bokhyllor.

Om Johan Fredrik Eliasson Hortlund vet vi att han var verksam som mjölnare, var född i Hortlax och son till hemmansbrukare Elias Hortlund och hans maka Maria Persdotter. Han var äldst av fyra syskon, född 1824. Efter honom kom syskonen Anna Margareta, 1825, Jonas Petter 1827 och Maria Lovisa 1830.

Som mjölnare var han en person som yrkesmässigt malde säd till mjöl i kvarnen, ett av de allra äldsta yrken som funnits. De tidiga mjölnarna fick dra en manuellt driven rörlig handkvarnsten, liknande en mortel. Med tiden, och för att öka effektiviteten, började olika energislag att nyttjas som drivkälla, huvudsakligen vatten och sedan elektriciteten, som kom i 1900-talets början.

I Svensbyn har det funnits kvarnar i hundratals år. En av de gamla kvarnarna har för övrigt återuppförts på hembygdsområdet Svensbyliden.

Vid en av byns gamla kvarnar var Hortlund verksam. Han hade en liten stuga för sig och sin familj på ofri grund, på den så kallade sågtomten i Svensbyn. Där familjen sedan förde ett strävsamt liv.

Inhysespiga

Han träffade sin käresta i Svensbyn, gifte sig i januari 1849 med den 18 år äldre Maria Katarina Nilsdotter. Han var då dräng och hon inhysespiga.

Makan Maria Katarina avled i november 1890, i en ålder av 84 år, och sörjdes då närmast av, förutom maken, en dotter.

Johan Fredrik Hortlund avled i september 1906 och var då 82 år. Då var dottern inte längre i livet. Om det var makarnas gemensamma dotter eller om hustrun förde flickan till boet har inte gått att utröna.

Som närmast sörjande vid mjölnare Hortlunds död är nämligen antecknat två åldriga syskon samt syskonbarn. Dödsannonsen är undertecknad av Maria Hortlund.

I såväl hustruns som makens dödsannonser hänvisas till verser ur Sions sång och Gamla psalmboken vilken kan antyda att de var separatister eller bodellister.

Gamla drängen

I en annan ”kasserad” läderklädd bok med titeln ”Den fallna menniskans Salkighets-ordning, föreställd uti berättelser över de årliga sön- och högtidsdagarnas evangelier” tryckt 1771 noteras Olof Lundgren i Långnäs som ägare till postillan. Dagtecknad den 15 november 1846.

Han är i dödboken för Piteå landsförsamling antecknad som ”gamla drängen Olof Jonsson Lundgren”.

Han avled 61 år gammal 1851.

En tredje postilla, tryckt 1795, hade bonden Lars Eriksson i Sjulnäs som ägare. Bland ibland svårtydda anteckningar kan uttydas två namn. Emmy Elisabet, född den 20 maj 1882, och Carl Helmer Eriksson född den 14 augusti 1884. De bägge var barn till Karl Johan Eriksson och Lovisa Vesterlund, i Sjulnäs. I familjen fanns ytterligare en dotter Ida Johanna, född 1896.

Hela familjen

I ytterligare en postilla som lämnat sina ägare, tryckt 1883, och förhållandevis väl bevarad, finns på en av pärmarna antecknat: Astrid Sofia, född 23 juni 1921, Elsa Maria, född 16 november 1922, Sally Margareta, den 12 maj 1924, Vera Ingeborg, född den 25 juli 1926, Tora Gunborg, född 3 juni 1928 Aina Frideborg, född den 20 mas 1931.

Barn till Jonas Edvard och Margareta Lovisa Lundberg i Södra Vistträsk.

Mitt i boken har någon i familjen klistrat in, bakom förklaringen till evangelierna som är ett tilläggstryck från 1910, en fullständig lista över familjen med förutom Jonas Edvard och hans makas födelsetider ytterligare tre barn, Barbro Marianne, född 7 maj 1934, Doris Alice, född 7 juli 1935, Eva Lilian född 22 april 1937 och Gerd Gudrun, född 21 september 1937 . I kanten har någon också, efter familjeuppräkningen, med blyerts antecknat: Slut.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om